Detta vill vi:
- Stoppa skogsskövlingen i Sverige:
Genom att staten köper tillbaka det mesta av skogen i Sverige för preservering och skydd, samt beslagtar större skogsegendomar på över 100 hektar, och istället inför vi en storskalig statlig industri baserad på växten hampa, av vilken vi kan tillverka plast, pappersmassa, tyg och fler än 50 000 andra produkter.
Detta gör att större delen av våra skogar kan räddas, men detta behöver även lagstiftas om, så att Sveriges skogar blir till permanenta naturreservat, som sedan fortsätter att bidra till att fånga upp världens koldioxid.
Istället för att använda äkta julgranar, så ska vi använda plastgranar, gjorda av hampa, detta gör att våra svenska skogar kan återhämta sig.
- Importstopp för alla produkter som har odlats på regnskogsmark: Och andra känsliga naturområden, tex, produkter som te från Sri Lanka, palmolja och tigerräkor från Asien, soja och nötkött från Brasilien, etc.
- Importstopp för fossila bränslen efter en tioårsperiod:
Istället ska bland annat vätgasdrivna elfordon användas för transporter samt i produktionen för vårat nationella matförråd.
Läs mer under rubriken"Fossilfri energi".
- Förbjud allt fiske med större fiskefartyg:
Vi måste stoppa överfisket genom att förbjuda större fiskefartyg, fiskeflottor, samt bottentrålning i våra svenska vatten, samt på internationella vatten med hjälp av FN, och införa maxgränser för fiskenät och maskstorlek i näten.
Endast privat fiske med vanligt fiskespö, samt små privatägda fiskebåtar ska få användas, med väldigt små fiskekvoter, detta leder till att det marina livet kan återhämta sig.
- Endast biologiskt nedbrytbar plast från hampa ska användas till engångsartiklar: Som plastpåsar, sugrör, plastbestick och vattenflaskor, etc, sånt ska istället produceras av hampaplast.
Fossiloljebaserade plaster fyller våra hav med plastavfall, som tar väldigt lång tid för att brytas ner och skadar därmed allt marint liv, över en väldigt lång tidsram.
Därför måste vi sluta producera engångsartiklar i plast som inte kan brytas ner biologiskt, och sedan rensa våra hav och stränder från fossiloljebaserade plaster.
- Antarktis och Arktis behöver få ett marint skydd:
Och skyddas enligt internationell lag mot fiske, olje- och mineralutvinning, och mot all annan form av skadlig exploatering.
Utrotningshotade djur och urskogar:
Översatt med google.
Schimpans:
Schimpansen är en primat som hör hemma i regnskogar och savanner, samt i Afrikas skogsmarker,
Illegal jakt, smittsamma sjukdomar och förlusten av livsmiljöer på grund av avskogning har alla bidragit med sina delar i att äventyra schimpansen, dessa delar utgör en stor risk för överlevnaden av alla arter i naturen.
Borneo Orangutangen:
Borneo Orangutangen är en infödd art för tropiska och subtropiska regnskogar i Borneo. Enligt World Wildlife Federation, så försvann ungefär en tredjedel av hela arten på grund av skogsbränder i slutet av 1990. Andra faktorer som har placerat Borneo orangutangen på de hotade arternas lista är på grund av förlust av livsmiljöer från olaglig avverkning inom deras primära livsmiljö.
Gorillan:
Den största medlemmen av våran primatfamilj är gorillan som är ett av de mest kritiskt hotade arterna i regnskogen. Det finns fyra arter av gorillor i världen, Bergsgorillorna, Östra Lågland gorillan, Västra Lågland gorillan, och Cross River gorillan. Av dessa fyra arterna, är Mountain gorillan och Cross River gorillan de mest hotade. Enligt den internationella unionen för skydd av natur, är Cross River gorillan en av de 25 mest hotade djuren i världen. Bergsgorillans siffror har minskat kraftigt, med bara omkring 700 individer kvar i det vilda. Detta beror på förlust av dess livsmiljöer och illegal jakt.
Afrikansk Forest Elefant:
Den afrikanska elefanten Forest, även känd som African Pygmy elefant, bor i de ekvatoriella regnskogarna i västra och Centralafrika. I begynnelsen av 20-talet, fanns ungefär 3 till 5.000.000 elefanter och blomstrade i Afrika. Idag, finns ca 500.000 kvar, men den afrikanska elefanten Forest består av endast en tredjedel av det antalet.
Sumatra noshörningar:
Sumatra noshörningen är en allvarligt hotad art i regnskogen och finns i små fickor av regnskogen i Malaysia och Indonesien.
Det är svårt att fastställa det exakta antalet individer kvar i naturen på grund av de föredrar habitat i den tjocka undervegetationen av regnskogen, vilket gör det lätt för noshörningen att dölja i. Men enligt den internationella unionen för skydd av natur, finns bara ca 300 individer kvar i det vilda.
Smala Loris:
Den slanka Loris hör hemma i de tropiska regnskogarna som finns i Sri Lanka och södra Indien. Denna lilla primat är ungefär lika stor som en jordekorre. Dessa trädlevande varelser tillbringar större delen av sitt liv högt uppe i regnskogen, men på grund av överdriven avverkning och skogsskövling, har förlust av livsmiljöer orsakat en betydande nedgång i populationen, vilket gör den till en utrotningshotad art i det vilda.
Röd-shanked Douc Langur:
Röd-shanked Douc Langur är en medelstor primat som lever i sekundära regnskogar i Laos och Vietnam. Avskogning är ett allvarligt hot mot Languren, eftersom i regnskogen finns dom viktiga födokällorna och är dess naturliga miljö.
Källa: http://www.give2all.org/1/2012/07/utrotningshotade-djuren-i-regnskogen.html
Pungvarg (Thylacine – Utdöd 1936):
"Pungvarg, som även kallades för Tazmanian Tiger, är det största kända pungdjuret i modern tid. Arten levde bara i Tazmanien och när emigranter började kolonisera ön vid 1800 talet sjönk Pungvargens population drastiskt. Människan förstod inte vad det var för djur och dessutom blev den ”Tazmanske tigern” anklagad för att riva får, vilket ledde till skottpengar för varje skjutet exemplar. Detta är förmodligen inte sant då arten mestadels jagade mindre djur.
1936 var djuret officiellt utrotat och det sista kända exemplaret som dog ut var i fångenskap. Tragiskt."
Kaspisk tiger (Utdöd 1970):
"Kaspisk tiger eller persisk tiger (Panthera tigris virgata) är en underart av tiger som man kunde hitta i Iran, Irak, Afghanistan, Turkiet och Mongoliet. Trots att den har setts vid ett flertal tillfällen anses det att den utrotades på 1900-talet. Man tror att den dog ut under 1970-talet. Om den lever kvar, så är man ganska säker att den förekommer i små populationer i Afghanistan (upp mot 20 eller 30 djur)."
Perean Ibex (Capra pyrenaica pyrenaica – Utdöd 2000):
"Perean Ibex var det första däggdjuret som blev utdöd under 2000-talet.Rasen som befann sig i Spanien Sjönk drastiskt i antal under 1900-talet av okänd anledning, 1910 fanns det inte fler än 40. 1993 fanns det bara 10 levande Perean Ibex kvar och en plan för att rädda arten från utrotning startades, som aldrig lyckades. Den 6 januari 2000 hittades det sista överlevande exemplaret död under ett fallet träd med krossad skalle i Ordesas nationalpark, Spanien. Hon hade getts namnet Celia."
Källa: http://gloop.se/5-utdoda-djur
Bildkälla: https://sv.wikipedia.org/wiki/Pungvarg
Ernest Hemingway on safari , 1934.
Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Storvilt#/media/File:Ernest_Hemingway_on_safari,_1934.jpg
Ny studie: 130 000 arter har utrotats:
"Studien, som publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences, har utförts av forskare i Frankrike och USA.
De konstaterar att oron är stor för vad som håller på att hända med den biologiska mångfalden på jorden, och att de flesta experter är ense om att vi befinner oss mitt i ett massutdöende där en mycket stor andel av alla djur, växter och svampar riskerar att utplånas.
Men de konstaterar också att detta inte återspeglas i listorna över utdöda och hotade arter som Internationella naturvårdsunionen (IUCN) sammanställt. Av de 1,9 miljoner arter som namngivits är bara 799, ynka 0,04 procent, uppsatta som utdöda."
"Forskarna påpekar att detta är ett problem. Listorna har gett ammunition åt sådana som förnekar utdöendet.
Men de påpekar samtidigt att förklaringen är enkel. Merparten av alla arter på jorden är ryggradslösa djur, framför allt insekter – och en överväldigande majoritet av dem är mycket dåligt kartlagda."
"Forskarna använde sig också av en annan, matematisk modell, som bygger på hur väl undersökta arternas livsmiljöer är. Om många experter letat ett visst antal gånger efter en art utan att hitta den, är den utdöd, enligt modellen.
Resultaten efter att forskarna analyserat de båda modellerna är entydiga: Cirka 130 000 av alla kända, namngivna landlevande djurarter är utdöda, merparten utrotade av människan.
Detta är sju procent av de 1,9 miljoner arter som hittills namngivits. En förbluffande stor andel av den biologiska mångfalden på jorden har med andra ord gått förlorad – utan att vi känt till det.
Källa: http://www.svd.se/ny-studie-130000-arter-har-utrotats
Världens skogar:
"Ungefär en tredjedel av jordens landyta är täckt av skog.
Fem länder har mer än hälften av all skog
Det finns nästan 4 miljarder hektar skog av olika typ
i världen. (1 hektar är ungefär lika stor som en
fotbollsplan, eller 100 x 100 meter). De fem mest skogrika länderna är Ryssland,
Brasilien, Kanada, USA och Kina. Tillsammans har
de mer än hälften av världens skogsmark.
I Europa, Nord- och Centralamerika och Oceanien
avverkas skog främst för skogsindustrin. I andra delar
av världen använder man också mycket virke som
brännved. Ungefär hälften av allt virke som avverkas
i världen varje år går till skogsindustrin för att bli
brädor, papper och andra skogsprodukter. Den
andra hälften avverkas för att användas som ved. I
till exempel Afrika är behovet av ved för att laga mat
den största anledningen till att skog avverkas.
Världens skogsareal minskar:
Man beräknar att för 2000 år sedan täcktes Europa
till 80 procent av skogar. Idag är 34 procent av
Europas landyta skog, om man räknar bort Ryssland.
Avskogning har alltså följt människan under
tusentals år. Men sedan industrialiseringens början
har takten i avskogningen ökat rejält.
Idag sker det mesta av avskogningen i tropisk skog i
Sydamerika och Afrika. Orsakerna är flera, till
exempel att skog röjs undan eller bränns ned för att
bli jordbruks- eller betesmark. Att skog avverkas
olagligt är också ett stort problem i en del länder.
Takten i avskogningen har bromsat in lite under
senare år men är fortfarande hög. FN:s jordbruks-
och livsmedelsorganisation (FAO) beräknar att
världen har förlorat över 5 miljoner hektar
skogsmark per år under de senaste 10 åren.
Avskogning bidrar till att arter dör ut och till den
globala uppvärmningen. Att bromsa avskogningen är
därför en utmaning för världens länder. Många
internationella organisationer arbetar för detta."
Källa: http://www.skogeniskolan.se/sites/skogeniskolan.se/files/files/pages/14_varldens_skogar_0.pdf
WWF: Avskogningen kan stoppas till 2020:
Regeringar, beslutsfattare och företag måste ta krafttag för att stoppa den globala avskogningen till år 2020. Annars riskerar drygt 2,3 miljoner kvadratkilometer skog i världen – vilket är fem gånger Sveriges yta – att försvinna till 2050. Resultatet blir stora förluster av biologisk mångfald och utsläpp av växthusgaser. Det visar WWFs nya globala skogsrapport, Living Forests Report, som släpps på det globala miljömötet ”B 4 E, the Business for Environment Global Summit”, som just nu pågår i Jakarta i Indonesien.
Källa: http://www.wwf.se/press/pressrum/pressmeddelanden/1359307-wwf-avskogningen-kan-stoppas-till-2020
Avskogningen i världen minskar men är fortsatt oroväckande hög:
"Avskogningstakten i världen, främst konvertering av tropisk regnskog till åkermark, har minskat under de senaste tio åren men är fortfarande mycket omfattande i vissa länder. Världens totala skogsareal upptar drygt 4 miljarder hektar eller ungefär 31 % av den totala landytan.
FAO publicerar vart femte år Den globala skogsresursutvärderingen (Global Forest Resource Assessment). I 2010 års upplaga har mer än 900 experter från 178 länder medverkat. Den fullständiga utvärderingen som publiceras i oktober visar att under perioden 2000 – 2010 konverterades 13 miljoner hektar skog per år i världen till andra användningsområden eller förstördes av naturliga orsaker. Motsvarande siffra för perioden 1990 – 1999 var 16 miljoner hektar per år, säger FAO i utvärderingen.
Minskningen är bland annat en följd av att Brasilien och Indonesien, som hade den kraftigaste avskogningen under 1990-talet, lyckats vända trenden under de senaste åren. Dessutom har ambitiösa trädplanteringsprogram i Kina, Indien, USA och Vietnam i kombination med att skogen naturligt expanderat i vissa regioner resulterat i drygt 7 miljoner hektar ny skog årligen. Sammanlagt gör det att nettoförlusten av skogsarealer minskat från 8,3 miljoner hektar per år under 1990-talet till 5,2 miljoner hektar per år, vilket motsvarar ungefär ett område 1,2 gånger större än Danmark.
“För första gången kan vi visa att avskogningen i världen har minskat som ett resultat av gemensamma insatser både på lokal och internationell nivå”, säger Eduardo Rojas, undergeneraldirektör på FAO:s skogsavdelning.
Störst förluster i Sydamerika och Afrika:
I Sydamerika och Afrika skedde den största nettoförlusten av skogsmark mellan 2000 och 2010. I Sydamerika var den årliga avskogningen 4 miljoner hektar och i Afrika 3,4 miljoner hektar."
"I Asien däremot ökade skogsarealen med 2,2 miljoner hektar per år under det senaste decenniet, främst tack vare storskaliga återplanteringsprogram i Kina, Indien och Vietnam. Dessa länder har sammanlagt ökat sin skogsareal med nästan 4 miljoner hektar per år under de senaste fem åren. Trots detta fortsatte konverteringen av skogsmark att vara hög i flera asiatiska länder.
I Nord- och Centralamerika har utbredningen av skog varit relativt stabil, medan skogsarealen i Europa fortsatte att öka, om än långsammare än tidigare.
“Länderna har inte bara förbättrat sin skogspolitik och lagstiftning, utan även upplåtit skog för lokalsamhällens och ursprungsbefolkningars behov samt till bevarande av biologisk mångfald och andra ekologiska ändamål." "Värt att notera är dock att avskogningen fortfarande är kraftig i många länder och primärskogsarealen (skog som inte utsatts för mänsklig exploatering) fortsätter att minska, därför måste länder ytterligare stärka insatserna för att bättre bevara och förvalta primärskogen”, tillägger Rojas.
Skog och klimatförändringen:
Skogen spelar en betydelsefull roll för att kunna minska klimatpåverkan eftersom den binder stora mängder kol. När en skog huggs ner och förädlas vidare, frigörs kol till atmosfären.
”Lägre avverkningstakt och nya planteringar har bidragit till att minska de höga nivåerna av koldioxidutsläpp som orsakas av avskogning och utarmning av skog. Men vi måste också blicka framåt, de stora trädplanteringsprogrammen i Kina, Indien och Vietnam är bara planerade att fortgå till 2020 och dessa program har den senaste tiden stått för den stora utbredningen av skog. Detta betyder att det nu är kort om tid att införa effektiva och varaktiga åtgärder för att avsevärt minska den nuvarande avskogningen och utarmningen av skogar. Utan sådana insatser riskerar vi att snabbt gå tillbaka till 1990-talets höga nivåer av avskogning och koldioxidutsläpp från skog”, säger Mette Løyche Wilkie, koordinator för utvärderingen.
Huvudpunkter från utvärderingen:
- Skogar är en av världens största kolsänkor och tillsammans binder de mer kol än vad som finns i atmosfären. Sammantaget lagras 289 gigaton kol i träd, vegetation och skogars biomassa inklusive död ved, växtdelar och mull. Globalt sett minskade kollagren i skogars biomassa med uppskattningsvis 0,5 gigaton per år under 2000 – 2010, främst beroende på den totala minskningen av skogsareal.
- Brasilien har i genomsnitt förlorat 2,6 miljoner hektar skog per år under de senaste tio åren jämfört med 2,9 miljoner hektar per år under 1990-talet. Indonesien förlorade 0,5 och 1,9 miljoner hektar per år under respektive perioder.
- Primärskog står för 36 procent av den totala skogsarealen men har minskat med drygt 40 miljoner hektar sedan 2000. Minskningen beror främst på att en del skog som tidigare klassificerades som primärskog nu har klassificerats till en ny kategori ”övrig naturligt återhämtad skog”, detta på grund av selektiv avverkning eller annan mänsklig inverkan.
- Skog i nationalparker, naturreservat och andra skyddade områden har ökat med drygt 94 miljoner hektar sedan 1990 och motsvarar nu 13 procent av den totala skogsarealen.
- Bränder, skadedjur och sjukdomar leder till att skadorna på skogen ökat på sina håll. I genomsnitt uppskattas en procent av all skog varje år blivit kraftigt påverkad av skogsbränder. Skadedjursinvasioner skadar omkring 35 miljoner hektar skog per år. Extrema väderförhållanden så som stormar, snöstormar och jordbävningar har också bidragit till stor förstörelse av skog under det senaste decenniet.
- 76 länder har sedan 2000 utfärdat eller uppdaterat sina riktlinjer för skog och 67 länder, främst i Europa och Afrika, har sedan 2005 antagit eller ändrat sin skogslagstiftning.
- Insamlingen av uppgifter till Den globala skogsresursutvärderingen blir allt mer omfattande och noggrann. Nya uppgifter och ytterligare information om skogsplantering och naturlig expansion av skog under de senaste 20 åren har gjort det möjligt att uppskatta avskogningens omfattning och naturliga förluster mer exakt. Nya uppskattningar om avskogning för perioden 1990 – 2000 visar på nära 16 miljoner hektar per år vilket är högre än den tidigare uppskattningen på 13 miljoner hektar. Detta beror på att man nu även inkluderar avskogning i länder som haft en total nettoökning av skogsareal."
Källa: http://www.fao.org/liaison/nordic/70460/se/
Hälften av Amazonas trädarter hotas av utrotning på grund av skogsskövling:
"Forskare går nu ut och varnar för att 36% - 57% av alla trädarter i Amazonas riskerar att utrotas om skövlingen av skog fortsätter i oförändrad takt framöver. Man uppskattar att det finns runt 15.000 olika trädarter i Amazonas och detta är första gången man har kartlagt hur många av dessa som hotas av utrotning. Detta är givetvis inte bra i största allmänhet och i synnerhet inte bra för dem som bor i Amazonas.
Ekologen Nigel Pitman säger till Reuters:
"Many of the species that we suggest may be threatened are used by Amazonian residents on a daily basis, and many others are crucial to Amazonian economies."
"Regnskogen i Amazonas har minskat sedan 1950 då man började skövla skogen för att ge plats åt åkermark, djurhållning och annat."
Källa: http://feber.se/vetenskap/art/338986/hlften_av_amazonas_trdarter_ho/
Övriga källor: http://www.reformia.se/vara-kopvanor-skovlar-regnskogen-i-borneo/
Stora barriärrevet, utsläpp:
"Ett av de större hoten mot Stora barriärrevet är föroreningar och försämrad vattenkvalitet. Kvalitén på vattnet har försämrats de senaste åren. Floderna i nordöstra Australien förorenar revet då sediment, kemikalier och näringsämnen, såsom kväve och fosfor, förs ut från inlandet med floderna ut till revet.
Över 90 procent av näringsämnena som når revet frånavrinningar kommer från jordbruk i området. Detta förvärras av att våtmarker och andra naturliga filter har förlorats.
Den försämrade vattenkvalitén leder till ökad algblomning, en uppbyggnad av gifter i sedimenten och djuren, minskat ljus och kvävning av korallerna."
Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Stora_barri%C3%A4rrevet
För att hinna rädda våran planet i tid, så räcker det inte med att vi endast källsorterar och återvinner:
Utan vi behöver sätta stopp för all icke livsviktig produktion!
Vi måste tillverka produkterna som vi behöver för att överleva självständigt som land, tex; el, bostäder, medicin och mat/vatten, och tillverka ekologiskt hållbara produkter som; betong, plast, papper, medicin, mat, tyg och 50 000 andra produkter från växten hampa. Läs mer här.
Vi behöver omforma den svenska skolan till att fokuserar på hållbarheten där eleverna studerar om hur man lever ekologiskt och självförsörjande, att bygga energieffektiva bostäder med solpaneler och egen vätgasproduktion, och medicintillverkning, samt montera och reparera elektronikprodukter som solpaneler, bränsleceller, elfordon, mobiltelefoner, datorer, etc.