Arbetsmarknadspolitik

Idag kan vi ge alla människor deras livsviktiga behov, helt avgiftsfritt, dvs: mat, bostad, energi och sjukvård.


Detta kan vi göra med väldigt lite arbetskraft, dvs med hjälp av våra maskiner och energin från våra vattenkraftverk.

   Detta vill vi:




   - Arbetstidsförkortning; 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön:

Genom att slopa arbetsgivaravgiften för små och medelstora företag (upp till 10 anställda) och låta arbetarna behålla denna delen av lönen, eller att sänka löntagarskatten till tex 20% istället för 31,5% så kan vi införa 6 timmars arbetsdag med nästan samma lön som 8 timmars arbetsdag. (Större företag har råd att betala arbetsgivaravgiften, och att höja lönerna till samma nivå som för 8 timmars arbete).


   6 timmars arbetsdag leder till ca 400 000 fler arbetstillfällen:

I industrier, mataffärer, och flera andra områden som är öppna i 12 timmar eller mer, så kan man sätta in ett eller flera extra skift.

På Volvo, McDonalds och andra företag som är öppna dygnet runt, så kan man inrätta ett fjärde skift, istället för dagens tre skift.


   Arbetsgivaren tjänar också på att vi arbetar 6 timmar, då sjukskrivningarna minskar markant, och arbetsgivaren slipper betala ut sjuklöner.



   - Slopa skatten på pensioner.



   - Sänk pensionsåldern till 60 år:

Det finns inga fler jobb pga automatiseringen, därför behöver vi sänka pensionsåldern till 60 år, så att våra ungdomar kan få arbeten, och att våra gamla som har arbetat ett helt liv får njuta av sin ålderdom.



   - Att åldras med värdighet:

   Många av våra äldre tvingas att leva ensamma och dör i förtid pga av ensamhet och brist på mänskliga relationer, detta vill vi i Naturens Parti motverka genom att inrätta kollektivhem för våra äldre, där dessa kan bo och umgås med andra äldre personer.


   Med faciliteter som tex; bastu, gym och relax-avdelning med hälsobar (se äldreboendet "ädelstenen" i Tynnered, Göteborg).

   Tanken är att man kan flytta till dessa boenden när man själv vill från 55 års ålder. Läs mer här.



   - Kollektivt hem för barn, där stressade föräldrar kan lämna sina barn under tillfälliga perioder:

   Vi behöver bygga kollektiva boenden för barn, vars föräldrar är så stressade att de inte längre orkar att ta hand om sina barn, dessa kollektivhem ska byggas i anslutning till skolorna så att de liknar internatskolor, där våra barn kan bo och gå i skolan och umgås med andra barn och utbildade vuxna som hjälper till med läxor, sport och andra fritidsaktiviteter.


   (Dessa kan kombineras med fritids/dagis och ombildning av befintliga behandlingshem/barnhem/ungdomsfängelser för att få ner kostnaderna.

   Ungdomsbrotten kommer att minska drastiskt eftersom dessa barn och ungdomar nu får en meningsfylld fritid med sport och andra intressen, med vuxna som bryr sig om dem, och inte föräldrar som är borta på deras arbetsplatser hela tiden, nu har man istället vuxna omkring sig som har tid för barnens/ungdomens behov.)


   Idag får många barn bevittna gräl om pengar, våld i hemmet och har så stressade föräldrar, att föräldrarna inte tid, lust eller ork, att hjälpa sina barn med läxor, eller leka med barnen, och lyssna på barnens problem.


   Många föräldrar har inte tid för sina barn för att vi tvingas att arbeta konstant, för att betala våra räkningar som väller in varje månad.

   Därför behövs en säker plats där föräldrarna kan lämna sina barn, avgiftsfritt, över kvällen, helgen eller i flera veckor vid behov. Barnen ska inte straffas med dåliga betyg eller ungdomsanstalter pga föräldrarna är stressade över arbetet, och inte har tid att ta hand om sina barn. 



   - Arbetsförmedlingen behöver bli internetbaserad. På detta sättet sparar vi enormt mycket pengar på lokaler, personallöner, samt att arbetssökande slipper att ta sig till andra städer för att besöka arbetsförmedlingen, då flera arbetsförmedlingskontor redan har stängts på flera orter i Sverige.

   Istället ska dessa pengarna användas till att ge det svenska folket skattefinansierade bostäder, mat/vatten och energi, samt sjukvård och utbildning. Läs mer i "vår ekonomi".

   Istället för en fysisk arbetsförmedlingen ska arbetslösa registrera sig och sina kunskaper på en internetbaserad arbetsförmedling där allting sköts digitalt. Där kan arbetsgivare och arbetssökande kontakta varandra direkt utan mellanhänder.



   - Alla arbetslöshetskassor behöver slås ihop, så att A-kasseavgiften blir lägre för alla som är medlemmar i A-kassan.



   Längre fram vill vi:


   - Skapa ett hållbart levnadssätt:

För att skapa ett hållbart levnadssätt som fungerar i praktiken så måste vi fokusera på våra basala behov, och minska på produktionen av icke livsviktiga produkter och därmed minska på våra naturresursuttag.


   Den livsviktiga produktionen kommer utföras av 1 miljon statligt anställda, som arbetar 4 dagar per vecka, och får en lön på 15 000 kr i lön per månad, skattefritt.


   Dessa producerar våra basala behov som tex; basal mat, energi, bostäder samt sjukvård och skola, som ges till det svenska folket helt skattefinansierat.


   Deras löner kostar oss 180 miljarder per år, och kan finansieras genom att omfördela en del av pengarna från:


   - Jobbskatteavdraget, samt rot, rut: Ca 132 miljarder per år.


   - Hälsovård, sjukvård och social omsorg: Ca 101,9 miljarder per år.


   - Försvar och samhällets krisberedskap: Ca 71,2 miljarder per år.


   Då dessa yrkesgrupperna kommer att bestå av den miljon statligt anställda som beskrevs ovan.


   Eller en sammanslagning:


   - Arbetsmarknad och arbetsliv: Ca 105,7 miljarder per år.


   - Utbildning och universitetsforskning: Ca 92,1 miljarder per år.


   Dessa producerar sedan avgiftsfri/skattefinansierad basal mat, energi och bostäder, samt sjukvård, skola och försvar.


   Våra barn och vuxna äter mer antidepressiva mediciner idag:

   Den ökande konsumtionen utav antidepressiva mediciner i Sverige samt dom ökande självmorden, främst bland unga, beror på den enorma stressen vi har i samhället idag, i arbetslivet och i skolan.


   Från sidan Minds:

   "Det var 1531 människor som tog sitt liv under 2014. Av dessa var 1044 män och 487 kvinnor. Könskvoten, d.v.s. förhållandet mellan mäns och kvinnors självmordstal, var 2,2:1 i Sverige år 2014. För varje självmord som begicks av en kvinna, begicks således 2,2 självmord av män. Skillnaderna mellan män och kvinnor var tidigare ännu större. I 1900-talets början var kvoten 5:1.


   I Sverige har självmorden ökat mest bland unga. I andra EU-länder finns tecken på sjunkande självmordstal bland tonåringar, 15-19 år. Ytterst få länder visar en tendens som liknar den i Sverige.


   Totalt registrerades 8251 självmordsförsök 2014. För varje självmord registreras alltså ca fem slutenvårdade självmordsförsök. Av dessa var 3369 män och 4882 kvinnor.


   Minst lika många oupptäckta eller oregistrerade fall antas komma därtill. Grovt sett kan man anta att det för varje person som dött av självmord finns tio personer som överlevt ett självmordsförsök och hundra personer som planerar ett självmordsförsök.


   Självmordsförsök är vanligare bland yngre än medelålders och äldre personer, medan det förhåller sig tvärtom när det gäller självmord.


   I Sverige försökte 2 303 ungdomar mellan 15 och 24 år ta sina liv år 2014, varav 170 dog."

   Källa: https://mind.se/om-sjalvmord/fakta-om-sjalvmord/



   Från Dagens Nyheter:

   "I Sverige har förbrukningen av antidepressiva mediciner nästan fördubblats under de senaste tio åren, enligt rapporten, Health at Glance 2013, som OECD publicerar på torsdagen.


   Sverige ligger högt över genomsnittet för de 23 OECD-länder som finns med i mätningen.


   Siffrorna visar att nästan 8 av 100 svenskar har fått medicin utskriven år 2011. På Island, som har den i särsklass högsta förbrukningen, är det drygt 10 av 100 som har fått antidepressiva läkemedel."


   Källa: http://www.dn.se/nyheter/varlden/svenskar-ater-alltmer-antidepressiva-medel/



   Från statistiska centralbyrån:

   "I Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsorsakade besvär 2014 framgår det att nästan var fjärde sysselsatt svensk någon gång under det senaste året upplevt att de har fysiska eller psykiska besvär som orsakats av deras arbete."


   "Det är främst andra besvär än kroppsliga som ökat sedan förra mätningen. De kan exempelvis bero på stress, arbetets innehåll, dåliga relationer till chefer och arbetskamrater, hot och våld och så vidare..


   Det är generellt en större andel kvinnor än män som uppger att de har besvär, och det gäller både kroppsliga och icke kroppsliga besvär."


   Källa: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Besvar-av-stress-okar-i-arbetslivet/

Hur skapar vi ett hållbart levnadssätt,


som minimerar och befriar oss från den dagliga arbetsbördan och statens räkningar,


där alla får sina basala behov, (mat, vatten, bostad, energi), tillfredsställda helt gratis?

Ådret som vi i Sverige använde fram till mitten utav 1800- talet för att plöja våra åkrar med.


   Förr i tiden sköttes plogningen för hand utav folket i byn och det gick åt många människors hårda och tunga jobb för att kunna föda en hel by.


   Fram till mitten utav 1800-talet använde man  fortfarande ådret i Sverige till att plöja våra svenska åkrar med. Ådret är en L formad trästock, där man endast använder spetsen till att plöja med, samma typ av plogningsmetod användes utav Egyptierna och främre orienten 3000 år före kristus!

   Först vid slutet utav 1800-talet började man använda en mer modernare plog med billspets utav metall med vändskiva och skär.

   Denna nya plogen och andra moderna maskiner bidrar till att människorna sparar enormt mycket tid och arbete.

   Källa: wikipedia/plog

   Husbygge förr.

   Barn raising in Lansing (now North York City Centre). Toronto, Canada.

Datecirca 1900-1919.

   Källa: https://en.wikipedia.org/wiki/Barn_raising

   Boskapsskötsel förr:

   Kvinna sitter och mjölkar en mager ko medan barfota flicka mockar. Mangskogs socken, Värmland, 1911. Nordiska museet NMA.0043102


   "En vanlig svensk ko gav på 1500-talet i genomsnitt 400 kg mjölk per år. Runt år 1800 mjölkade en ko i södra Sverige i snitt cirka 600 kg per år och vid 1800-talets slut var motsvarande siffra cirka 1 000 kg/år. Riksgenomsnittet i slutet av 1940-talet för svenska kor var cirka 3 750 kg, 1992 cirka 7 500 kg och 2007 drygt 9 000 kg per år."

Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Nötkreatur


   Dessa siffror säger oss att vi med väldigt lite mjökkossor kan få dom mjölkprodukter, som vi behöver för att tillgodose hela Sveriges befolkning.



   Plogning idag med en modern traktor. Idag kan en enda traktor göra flera tusen människors arbete vilket befriar tusentals människor från tungt arbete.


   "Plöjning är bland det mest tidskrävande man gör på en åker. Ofta är körhastigheten bara 3-10 km/h och man plöjer ca 1 hektar per timme. Det är också stor skillnad i hur marken är att plöja, är det länge sen det plöjdes sist så att det är sega grästuvor eller om det finns rötter från sly i backen, så kan plöjningen lätt ta dubbelt så lång tid än om marken är regelbundet plöjd, med bara några års intervall".

   Källa: http://www.bukefalos.com/threads/tidsatgang-for-plojning.1144435/

   Modern byggarbetsplats i dagens samhälle. På ett modernt bygge behöver man inte ha så många arbetare som man behövde ha förr.

   Mjölkningsmaskin:

   Under 1900-talet har nya tekniska framsteg kombinerat med nya transportmöjligheter m.m. betytt att mjölkbönderna har minskat betydligt i antal och är numera (2015) omkring 4 200 i hela Sverige. Centraliseringen av mjölkproduktionen har även lett till en minskning av antalet mejerier. Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Mjölkmaski


   I det nuvarande samhället lever vi i ett ekorrhjul, med en stressig vardag, konstant arbetande, i en oändlig jakt på att betala ännu en månads räkning.


   Vi lever i en värld med en väl utvecklad teknologi, med maskiner som gör allt tungt arbete åt oss, vi producerar allting vi behöver med några få människors arbete, hur kan vi fortfarande vara fast i ett destruktivt och konstant arbetshjul?

   

   Förr i tiden sådde man på våren och skördade på hösten, däremellan skötte solen och regnet arbetet och människan hade väldigt mycket fritid, och mat för hela året. Idag när teknologin är väl utvecklad arbetar vi människor mer än aldrig förr.



   Idag har vi maskiner och all teknologi som behövs för att uppnå ett nästintill arbetsfritt samhälle, och med elektriciteten som arbetskraft, borde inte vi vara nästintill arbetsfria vid det här laget?


  Vi behöver tänka så här: Vad måste jag ha för att överleva? Jo, vatten, mat, bostad, energi, och en bra sjukvård och en bra skola som värnar om barnens fullständiga utveckling, att barnen blir känslomässigt starka med en hög moral, och lära sig att kunna tänka kritiskt som självständiga individer.



   Icke livsnödvändiga produkter som företagen vill sälja på oss för att göra deras kortsiktiga vinster på våran planets och alla framtida generationers bekostnad, dessa kan vi helt enkelt klara oss utan!


   Istället kommer vi att ha ca 75% mer fritid, då kan vi umgås med våra barn och ge våra barn vår fulla uppmärksamhet på riktigt.


   I skolan behöver barnen lära sig hur man tillverkar de vanligaste materialen vi använder idag, från grunden vid naturresursuttaget, till den färdiga produkten som vi använder. Detta gäller också matproduktionen, elproduktionen samt bostads- och infrastrukturen, att sy egna kläder, konstruera egna möbler, konstruera elgeneratorer, och tillverka andra livsviktiga produkter ska barnen lära sig i skolan, samt att lära sig att läsa, skriva, lite basal räkning med plus och minus, samt grundläggande geografi samt två språk, räcker gott och väl att barnen lär sig i skolan idag.


   Är det någon som vill studera till ingenjör eller något liknande, så kan avancerad matematik som tex: gångertabeller, bråktal och mer avancerad procenträkning ingå i ingenjörsutbildningen på universitetet och högskolan, avancerad matematik ska inte den övriga befolkningen ha med i sin skolplan, då eleverna inte har någon nytta utav avancerad matematik, varken i arbetslivet eller privat. Läs mer här.

   Vi måste se framåt och planera en hållbar framtid för våra barn och för den ekologiska hållbarheten på jorden, därför måste vi sluta överproducera konsumtionsvaror som inte kan återvinnas till 100 procent!


   Vi behöver använda våran teknologi till att uppnå ett nästintill arbetsfritt liv och ändå ha tillgång till den moderna livsstil som vi har idag och med hållbara produkter, hållbar plast, förnybar el, återvunnen metall, etc.


   Vi behöver ge våra barn en grundläggande utbildning med minimal vistelse i skollokalerna, och istället ska vi utveckla en stark inre individ såväl som yttre individ med egna val av inrikting i ett eller flera olika specifika ämnen som eleven själv väljer, inga prov eller andra test ska tillämpas på eleven, skolan ska hjälpa, och inte straffa.


   Att svenska elevers skola är: Läsa och skriva, två språk, samt grundläggande matte, historia, geografi, samt elevens egna ämnesval, räcker gott och väl, inga betyg i skolan.

   Detta gör att vi kan korta ner skoltiden med flera år. Läs mer här.

 

KONTAKTA OSS

Donationer ges till kontonummer:

5037 34 23446 Bank SEB

Naturens Parti är ett svenskt politiskt parti med org.nr: 802499-7044


Kontakt: info@naturensparti.se