Bild på bilderberg hotel.
Hotel de Bilderberg i Oosterbeek i Nederländerna, där gruppen hade sitt första möte den 29 maj 1954 under värdskap av prins Bernhard av Nederländerna.
Kända medlemmar har varit Henry Kissinger, Romano Prodi, David Rockefeller och Bill Clinton.
Bilderberggruppen och våra ledande politiker:
"Bilderberggruppen är ett årligt möte med 120–150 inbjudna deltagare som representerar den globala makteliten inom affärs- och industrivärld, media och politisk verksamhet.
Mötet har hållits varje år sedan 1954. Mötena organiseras av 34 personer i styrkommittén. Ordförande för styrkommittén är Henri de Castries. I övrigt finns inga medlemmar, enbart inbjudna talare/deltagare.
Det sker ingen rapportering från de årliga mötena officiellt, genom intervjuer med deltagare eller genom bevakande journalister, även om också företrädare för mediebranschen deltar."
"Gruppens namn kommer från Hotel de Bilderberg i Oosterbeek i Nederländerna, där gruppen hade sitt första möte den 29 maj 1954 under värdskap av prins Bernhard av Nederländerna.
Kända medlemmar har varit Henry Kissinger,Romano Prodi, David Rockefeller och Bill Clinton."
Källa: Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Bilderberggruppen
Detta vill vi:
- Vi behöver öppna alla informella politiska möten för allmänheten, och visa alla informella dokument och handlingar som påverkar allmänheten.
I en demokrati ska alla medborgare vara med och bestämma, det är väldigt viktigt att våra makthavare är öppna och ger transparenta beslut till allmänheten. Vi måste akta oss för att låta våra politiker, näringslivet och de som äger de större nyhetsmedierna, ta de viktigaste besluten i inofficiella möten som är stängda för allmänheten. Alla dokument från bilderberggruppens möten ska offentliggöras!
- Demokratisera Tv nyheterna och nyhetstidningarna.
Det har blivit ett stort problem när privata företag sänder nyheter i Tv, radio och nyhetstidningar. Våra nyheter ska sändas av fria journalister som inte är påverkade av staten, banker eller stora företag.
Idag ägs större delen av våra nyheter av amerikanska banker, läs mer här. Politiska partier och ideella föreningar behöver få egna sidor i nyhetstidningarna, och en regelbunden tid i Tv nyheterna, istället för att privata företag sänder våra nyheter och bestämmer vilka nyheter som svenska folket ska se.
- Att staten skapar en fri mediapress, där alla har friheten att bilda en ideell förening och trycka ut ett visst antal tidningar eller tidningssidor per månad gratis, som sedan distribueras ut fritt till allmänheten på olika stationer runt om i staden, ungefär som dagens metro, fast helt fri journalistik, där folket kan skriva det man tycker, utan att staten eller någon företagsledare bestämmer över nyhetsflödet som vi har idag, då ser vi vad som verkligen händer i omvärlden.
Detta leder till att vi får en verklighetsbaserad, bredare och mer allsidig bild av våran omvärld, och inte den ensidiga bild som vi får från staten och storföretagen: TT, Reuters och Amerikanska AP, som ger oss majoriteten av alla Tv nyheter idag, läs mer här.
Bild: Jacob Wallenberg på föreläsningen för Kunskapsskolan.
Från Svenska Dagbladet:
"Bilderberg-gruppen beskrivs ibland som världens mäktigaste sammanslutning. Den grundades 1954 och har alltid omgärdats av stor mystik då de absolut tyngsta profilerna från näringsliv och politik träffas under informella former i så kallade off-the-record-samtal. I klartext: Här kan du säga vad du vill utan att det kommer att användas mot dig.
Just detta har också gjort att teorierna kring vad som sker på mötena flödar: från att det var här idén till euron föddes till mer diffusa teorier som handlar om att Bilderbergarna styr världen bakom lyckta dörrar. Enligt gruppen själv är ett av syftena med mötena – som sker en gång per år under stort hemlighetsmakeri – att diskutera problem som finns i Europa och Nordamerika.
Men Bilderberg-gruppen är inte ensam om att vilja lösa globala frågor. Samma retorik används av tankesmedjorna Trilaterala kommissionen och Council of Foreign Relations. Senast för några veckor sedan deltog en stor del av den svenska regeringen i en liknande organisation, World Economic Forum, i Sydafrika.
Inte desto mindre står det klar att det vilar ett gigantiskt frågetecken över hur dessa privata organisationer påverkar de demokratiska organ – som regering och riksdag – där medborgare förväntar sig att besluten tas ur ett väljarperspektiv och inte enbart enligt önskemål från internationella näringslivsgiganter.
– Det finns forskning, framför allt i USA, som visar att deras inflytande kan flytta in i andra formella forum. Denna förflyttning är egentligen kärnan till att dessa organisationer har ett betydligt större inflytande än dess egentliga mandat, säger Christina Garsten, professor i socialantropologi vid Stockholms universitet och expert på tankesmedjor. Och Garsten får medhåll från företagsekonomiskt håll.
– Tillsammans formar de här organisationerna stora transnationella nätverk. Klart är att de består av en ultra-elit när det gäller politiska forum, säger Ian Richardson som är forskarassistent på företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet och som forskat på elitnätverk och då intervjuat ett 30-tal medlemmar i dessa.
Sammanfattningsvis: personer med stor internationell makt träffas i rum utan insyn och flyttar, på oklara grunder, in beslut i demokratiska forum på nationell nivå.
Utan tvekan dyker det då upp frågor. Hur påverkar detta demokratin? Hur ser nätverken ut? Och vilka är människorna som sitter på den reella makten i denna mingelvärld?
Att vissa har mer inflytande än andra är helt klart. När det gäller den nu aktuella Bilderberg-gruppen har traditionellt den amerikanske finansmannen David Rockefeller och USA:s förre utrikesminister Henry Kissinger räknats till några av de mest drivande.
Men i takt med att dessa minst sagt börjar bli till åren finns nu en kader av internationella maktmänniskor som vill ta mer plats.
Om vi för en stund lämnar Bilderberggruppen och återknyter till World Economic Forum, där svenska politiker tycker om att synas och verka, så är det intressant att se vilka som bestämmer i bakgrunden. I World Economic Forums styrelse, vilken kallar sig ”väktaren över organisationens uppdrag, värderingar och varumärke” finns den tidigare nämnde Ackermann.
Nätverken hävdar att de saknar inflytande, och ofta tror faktiskt medlemmarna att det är så, men det är helt enkelt inte fallet. Problemet är att vi måste se bortom råa idéer om makt i världs- politiken och beakta det mjukare inflytandet.
Ian Richardson, forskare Stockholms universitet:
Men där finns också Pepsi-vd:n Indra Nooyi samt livsmedelsjätten Nestlés ordförande Peter Brabeck-Letmathe. Och som vanligt i dessa styrelser återfinns Goldman Sachs-mannen Peter Sutherland. Det gör också Drottning Rania av Jordanien och Carlos Ghosn, ordförande i Renault-Nissan samt den indiske telekom-mångmiljardären Mukesh Ambani.
Nästa gång halva svenska regeringen drar iväg till andra sidan jordklotet eller till Schweiz är det därför intressant att hålla i minnet vilka som egentligen håller i trådarna när ministrarna kommer ut och håller välregisserade presskonferenser.
Och här är Mukesh Ambani ett intressant namn eftersom han personifierar de globala tankesmedjornas strävan att få ökade kontakter i Asien. Dessutom binder Ambani ihop World Economic Forum med den amerikanska tankesmedjan Council of Foreign Relations, CFR, där Ambani sitter med som global rådgivare i styrelsen.
I CFR finns också Socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlin med på mötena. Vid sidan om CFR deltar Ahlin också i möten med ovan nämnda Trilaterala kommissionen.
– Vad de här mötena handlar om är helt enkelt en diskussion, en mötesplats, där vi debatterar och diskuterar globala skeenden och vad vi tror om framtiden, säger Urban Ahlin.
Frågan är då vilka ”vi” är och hur det går till att bli invald i dessa organisationer?
– Till att börja med kan man säga att de här grupperna samlar eliten ur exempelvis politik, näringsliv och akademin, och att det är själva grundtanken, säger Christina Garsten.
Men här menar Urban Ahlin att det är glasklart att det som räknas är den officiella position man har för tillfället.
– Hade jag inte varit utrikespolitisk talesperson för socialdemokraterna hade de ju aldrig bjudit in mig. Jag är son till en svetsare i Mariestad vilket jag är väldigt stolt över men jag är helt medveten om att jag bara är intressant för de här nätverken för att jag är utrikespolitisk talesperson, säger Urban Ahlin.
Samtidigt ställs frågan på sin spets om tankesmedjorna utgör ett hot mot demokratin. Den kritik som brukar framföras är att individer med stort inflytande – internationella mångmiljardärer, globala företagsledare och nationella politiker – träffas med ett fullständigt oklart mandat i informella sammanhang med agendor som inte är kända för allmänheten.
Vissa menar också att organisationerna huvudsakligen består av äldre män som vägrar släppa makten och på så sätt hämmar arbetet i mer formella forum.
Vid sidan om dessa mer generella orosmoment finns konkreta exempel på hur tankesmedjorna sätter agendan i olika frågor genom att producera rapporter inom områden som ekonomi, utrikes- och energipolitik. Rapporter där det inte är klarlagt på vilka grunder de kommit till, vilka frågeställningar som valts ut, hur de presenteras och hur de har finansierats.
– Det är hittills ganska outforskat. Men det kan inte uteslutas att finansiärer påverkar vad som kommer fram i rapporterna och vad som således påverkar politikerna. Det vore naivt att tro att det inte finns en risk här, säger Christina Garsten.
Trilaterala kommissionen: Grundades 1973 för att näringslivstoppar skulle kunna träffas och diskutera globala problem. Bakgrunden var ett svagt formellt samarbete mellan Nordamerika, Europa och Asien. Grundare är David Rockefeller och organisationen har nu knappt 400 medlemmar.
På europeisk nivå är förre ECB-chefen Jean-Claude Trichet ny ordförande efter att ha tagit över efter förre italienske premiärministern och EU-kommissionären, Mario Monti. Även Goldman Sachs-mannen Peter Sutherland finns med i rullorna precis som förre EU-kommissionären Peter Mandelson. Svenska medlemmar är exempelvis Urban Ahlin, Carl Bildt och Wallenbergrådgivaren Erik Belfrage som också sitter med i den exekutiva kommittén.
Andra svenskar är Peter Wallenberg Jr, Skolverkets generaldirektör Anna Ekström samt Wallenbergsfärens rådgivare Magnus Schöldtz.
Källa: http://www.svd.se/slutet-sallskap-med-dold-agenda
Bild: Carl Bildt och dåvarande utrikesministern för Usa Condoleezza Rice.
Möten i Sverige:
Bilderbergarna har hållit fyra möten i Sverige:
Grand Hotel Saltsjöbaden i Saltsjöbaden (1962, 1973, 1984).
Stenungsbaden, Stenungsund (2001, i samband med EU-toppmötet i Göteborg).
Urval av svenska deltagare:
2010-talet:
Carl Bildt (1992, 1993, 1996, 1997, 1999, 2000, 2006 (speciellt inbjuden av Bilderberg), 2007, 2008, 2009, 2010 (medlem), 2013, 2014).
Jonas Bonnier (2012).
Anders Borg (2007, 2013).
Urban Bäckström (2010).
Gunilla Carlsson (2012).
Börje Ekholm (2013).
Stefan Löfven (2013).
Lars Renström (2010).
Jacob Wallenberg (1998, 2000, 2001, (2006) 2007, 2008, 2009, 2010 (medlem i styrkommittén), 2012, 2013, 2014).
Marcus Wallenberg (2014).
Tove Lifvendahl (2014).
Håkan Buskhe (2014).
Carl-Henric Svanberg (2014).
2000-talet:
Fredrik Reinfeldt (2006, inbjuden av Jacob Wallenberg, samt ytterligare några gånger).
Jan Björklund (2009).
Maud Olofsson (2008).
Carl-Henric Svanberg (2007).
Marcus Wallenberg d.y. (1996, 1997), (2001), (2009).
Tom Johnstone (2008).
Hans Stråberg (2006, inbjuden av Jacob Wallenberg).
Carin Jämtin (2004, inbjuden av Mona Sahlin).
Lars Heikensten (2004).
Gunnar Brock (2004).
Percy Barnevik (1992), (1996), 1997, (1999, 2000), (2001) (Före detta medlem i styrkommittéen).
Leif Pagrotsky (2001).
Leif Johansson (2001).
Lars-Eric Petersson (2000).
1990-talet:
Björn Rosengren (1999).
Tom Hedelius (1999).
Mauricio Rojas (1999).
Björn Svedberg (1997).
Mona Sahlin (1996) (inbjuden av Percy Barnevik).
Ines Uusmann (1995).
Kung Carl XVI Gustaf (1995).
Stig Larsson (1994).
Hans Bergström (1994).
Sten Gustafsson (1984), (1991), (1992) (Dåvarande medlem i styrkommittén).
Lars Jonung (1991).
Bo Ramfors (1991).
Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Bilderberggruppen