"USA detonerade två kärnvapen över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki den 6 respektive 9 augusti 1945. De två bombningarna dödade mellan 129 000 och 226 000 människor, varav de flesta var civila, och förblir den enda användningen av kärnvapen i väpnade konflikter."
Källa: https://en.wikipedia.org/wiki/Atomic_bombings_of_Hiroshima_and_Nagasaki
Grafen:
Uttdrag från Wiki: "Nobelpriset i fysik 2010 tilldelades Andre Geim och Konstantin Novoselov "för banbrytande experiment rörande det tvådimensionella materialet grafen".
"Grafen är 200 gånger starkare än amos stål och är dessutom genomskinligt, böjligt och har en mycket god elektrisk ledningsförmåga, vilket ökar användningsmöjligheterna för materialet. Ämnet är även ogenomträngligt för både gaser och vätskor, fasta föremål kommer inte heller igenom det tunna lagret.
Elektronmobiliteten hos grafen har blivit uppmätt till 200 000 cm²/Vs, vilket är 100 gånger snabbare än elektronhastigheten för kisel, och 30 gånger den för galliumarsenid.
En liten mängd grafen som tillsätts polymerer kan förändra dessas egenskaper påtagligt. 0,5 promille grafen gör plasten upp till 30 °C värmetåligare, och så lite som 0,1 promille gör den drygt 30 procent styvare."
"Materialet är böjligt och exempel på förväntade grafenbaserade produkter är ultrasnabb och formmässigt flexibel elektronik såsom trycksensorer för tryckkänsliga skärmar, elektroniskt papper och böjbara smarttelefoner, lättare och mer energieffektiva flygplan.
Materialet leder elektricitet mycket bra, bättre än kisel och borde kunna användas i avancerade batterier. Det gör också grafen till en väldigt bra komponent för transistorer till framtida datorer. På sikt förväntas grafen ge upphov till helt nya typer av datorer och revolutionerande medicinska tillämpningar såsom konstgjorda näthinnor."
Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Grafen
Hampa:
Jakt efter "nya" naturmaterial:
Egentligen var det de moderna oljebaserade plastmaterialen (nylon m.m.) som slog ut hampafibern som råvara till linor, segelduk och andra textila material. Men plaståldern blev kort. Redan har jakten på ersättningsmaterial börjat. Olja och andra fossila råvaror ska fasas ut av miljöskäl. Bomull som idag är den dominerande fiberväxten, kräver mycket kemiska bekämpningsmedel vid såväl odling som framställning, och betraktas därför numera som en stor miljöbov.
Hampa är en miljövänlig växt. Den kräver mindre gödsel än raps och behöver inga kemiska bekämpningsmedel mot skadeinsekter eftersom den producerar egna gifter. Som ett inslag i en ekologisk växtföljd kan fiberhampa bli mycket intressant. Sådant skapar förutsättningar för ett uthålligt jordbruk.
Användbar råvara: Tusentals produkter görs av hampans fibrer, traditionella är hållbara textilier, rep och nät. Eftersom det krävs ganska mycket arbete för att få loss fibrerna från stjälkarna har hampa alltid ansetts vara ett jobbigt alternativ.
Hampafibrerna utvinns på samma sätt som lin. Maskinerna bör dock vara kraftigare eftersom hampan är en kraftigare växt.
När industrin nu letar efter nya fibrer är hampan mycket intressant. Dess slitstarka fibrer är både fukttåliga och svårantändliga. Hampafiber som isolermaterial och drev, som ingrediens i byggskivor och betong, är intressanta alternativ för den som vill bygga sunda hus. Pappersindustrin kan använda hampafibrer för att få ett starkt papper. Vid förstärkning av mark på sluttningar med geo-textil är hampafibrer mycket användbart. Av restprodukterna kan man göra strö med mycket god fuktabsorberande förmåga.
Källa:http://www.vaxteko.nu/html/sll/forb_org_biol_odl/odlaren/ODN00-2/ODN00-2D.HTM
Bränslecellsbilen Toyota Mirai:
Toyota Mirai, är Toyotas första produktionsklara bränslecellsbil.
Toyota Mirai tankas med vätgas och drivs med en elmotor, och har en tank som en vanlig bil som fylls på mindre än fem minuter. Källa:
Vätgas:
Nytt material ger billig vätgasproduktion:
Nu har forskare på KTH visat att det med hjälp av ett nytt och billigt material går att producera vätgas både billigt och storskaligt. Studien, som precis publicerats i Nature Communication, klargör att vätgas har potential att gå en lovande framtid till mötes.
Vätgas har under en längre tid betraktats som en lovande framtida energibärare när fossila bränslen ska fasas ut. Stora investeringar har också gjorts för att utveckla system för produktion och lagring av vätgas.
Ett av de system som utvecklats för att framställa vätgas är en katalysator som kan användas för att spjälka vatten till vätgas genom elektrolys. Det är i detta system ett av de största problemen återfinns, och som forskare nu tittat närmare på. De material som hittills möjliggjort utvinningen har nämligen varit via metalliska grundämnen som platina, rutenium och iridium. Dessa metaller är alla mycket dyra.
– Att kommersialisera vätgas som energibärare har hittills varit svårt på grund av den höga kostnaden och att energiomvandlingen hittills varit ineffektiv, säger Peili Zhang, en av KTH-forskarna som varit involverad i arbetet.
Nu har forskarna, med professor Licheng Sun i spetsen, kommit fram till att de dyra platinametallerna kan ersättas med ett betydligt billigare material bestående av nickel, järn och koppar.
– Den nya legeringen kan användas för att spjälka vatten till vätgas. Katalysatorn blir mer effektiv än de tekniker som finns idag, och betydligt billigare. Detta kan möjliggöra att det finns en ekonomi för storskalig vätgasproduktion baserad på denna teknik, säger Peili Zhang.
Källa: https://www.kth.se/forskning/artiklar/nytt-material-ger-billig-vatgasproduktion-1.799926