Genom att man loggar in på ett personligt konto hos valmyndigheten via sitt bank id, gör att vi kan rösta i alla politiska frågor från våra datorer i hemmet.
Där kan vi välja att rösta själva, eller att ge våran röst till:Ett politiskt parti, en förening, eller en privatperson, som röstar åt oss i alla, eller i vissa politiska frågor.
Allt sker helt elektroniskt och helt utan kostnader.
Dagens röstsystem är enormt kostsamt och bäddat för valfusk: Med dagens röstningssystem postar man sin röst i en låda som sedan försvinner från allmänhetens ögon, och vi kan aldrig själva veta att våra röster har hamnat rätt.
Genom att rösta elektroniskt så kan du kontrollera att din röst hamnar rätt, detta kan du kontrollera genom att kolla upp att ditt namn står under respektive beslut som tagits i riksdagen eller i kommunerna.
Detta kommer att fungera genom att man ser en lista med pågående beslut när man loggar in på valmyndighetens hemsida, och kan därefter rösta i de olika frågorna på listan genom sitt Mobila Bank ID.
Att rösta hemifrån via datorn, genom mobilt bank-id, gör att vi har ett transparent och rättvist röstsystem som förhindrar valfusk, då du ser ditt eget namn under respektive förslag, efter att du har röstat på detta förslaget.
- Vi vill att riksdagsspärren flyttas ned till 1 % av rösterna, detta blir ca 75 000 personer av den röstberättigade befolkningen.
(Desamma ska gälla valen till kommun och landsting).
På sikt vill vi att att 1% av befolkningen i varje kommun, får ett politiskt förtroendeuppdrag, och får delta på politiska möten och besluta i de politiska frågorna som rör dem, (detta kan ske både fysiskt och/eller digitalt).
Vi vill att detta systemet ska införas under tiden fram tills att vi har infört en mer rättvis demokrati, dvs direktdemokrati.
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.
Artikel 21.
1. Var och en har rätt att delta i sitt lands styre, direkt
Av Sveriges 10 miljoner invånare sitter endast 349 personer i riksdagen som bestämmer över resten utav oss.
I en äkta demokrati så behöver alla ca 7,5 miljoner röstberättigade i Sverige vara med och rösta i alla politiska beslut, dvs vi behöver införa internetbaserad direktdemokrati.
Endast stora etablerade partier får skattefinansierade valsedlar i vallokalerna. Små partier måste betala allt själva. Det är en oerhörd fördel att ha egna valsedlar på bordet när människor plockar sina valsedlar i vallokalerna, med internetbaserade val så kan alla registrerade partier synas lika mycket.
Detta gör att vi får ett rättvist röstsystem då alla partier syns lika mycket och inte bara de stora etablerade partierna. Då skapas en äkta demokrati.
Man förlorar enormt mycket tid när man åker till vallokalen för att rösta, då det brukar vara långa köer till vallokalerna strax innan val, då väldigt många går och röstar i sista sekunden.
Man förbrukar också stora mängder naturresurser när man hugger ner träd för att tillverka papper till valsedlarna samt alla kemikalier vid tryckningen, och enormt mycket arbete för att dela ut alla valsedlar, samt ställa iordning lokaler för valen.
Istället ska vi ha ett valsystem där man loggar in på en internetsida med mobilt bank-id, där man måste identifiera sig via en personlig kod, och sedan rösta i olika frågor direkt.
Exempelvis publiceras en lista på valmyndighetens internetsida med pågående politiska beslut, där man röstar digitalt genom att klicka på det alternativet som man tycker är bäst för Sverige just nu.
Detta sparar enormt mycket pengar på arbete, och tid för transporter och planeringar, personalarbete, pappersarbete, och övrig byråkrati.
Rösträttens utveckling i Sverige:
"År 1917 tillträder en liberal - socialdemokratisk koalitionsregering med liberalen Nils Edén som statsminister i spetsen och Hjalmar Branting och ytterligare tre socialdemokrater och fem liberaler. (Utrikesministern var opolitisk.) Den lägger omedelbart fram en proposition om allmän och lika rösträtt som får bifall i andra kammaren men röstas ned i första kammaren.
Allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor infördes först sedan den ryska revolutionen inträffat och påverkat stämningen i Sverige. Rädslan för en revolution också här ledde till att de konservativa i första kammaren 1918 gick med på en rösträttsreform där bland annat den graderade rösträtten avskaffades och kvinnor fick rösträtt och var valbara i kommunalvalen".
"Tvåkammarriksdagen var ett tvåkammarsystem som utgjorde Sveriges riksdag från 1866 till 1971. Den bestod av Första kammaren och Andra kammaren. En enkammarriksdag ersatte tvåkammarriksdagen 1971. I Sverige hade ståndsriksdagen blivit kraftigt föråldrad. Den representerade inte ens vissa förmögna patroner, läkare, universitetslärare med flera, även om jämkningar och försök att reformera systemet och låta vissa av dessa grupper få ingå i bland annat borgarståndet hade gjorts. Dessutom hade broderlandet Norge haft en folkrepresentation, Stortinget, som valts såsom en kammare ända sedan 1814 (det vill säga en mer modern representation, som ej var uppdelad i ständer).
Ståndsriksdagen ersattes av en tvåkammarriksdag genom representationsreformen 1866. Andra kammaren var direktvald av de röstberättigade väljarna medan första kammaren valdes indirekt av ledamöterna i landets landsting och vissa större städer. På så vis ansågs att maktdelning och en inbyggd tröghet i systemet skapades (för att förhindra förhastade beslut). Det eftersom kammarens ledamöter utsågs genom andra val.
De rika, framgångsrika och utvecklande (men inte demokratiskt jämlika) intressena ville man gynna genom att Första kammaren från början var utsedd enligt högre census än den andra kammaren. Kommunala val (landstingsval) innebar nämligen rösträtt med speciella censusregler (det vill säga rösträttsregler som gynnar förmögna och innehavare av större jordegendomar). Också valbarhetsreglerna gynnade äldre och rikare personer.
Till kommuner och därmed till första kammaren hade också bolag liksom rika kvinnor rösträtt. Däremot hade inte kvinnor rösträtt till Andra kammaren.
Först 1921 trädde nya rösträttsregler om lika rösträtt för kvinnor och män i kraft som inte innebar olika censusregler. Dock gällde vissa förmögenhets- och inkomstvillkor för att valbar till Första kammaren så sent som till 1933".
"Demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter och om möjligheten att vara med och bestämma.
I Sverige finns rättigheterna angivna i grundlagen. Där står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är folkets främsta företrädare. Riksdagen är på så sätt en mycket viktig del i den svenska demokratin.
Vart fjärde år är det val till riksdagen och då ska medborgarna utse 349 riksdagsledamöter. De ska representera människorna i Sverige och ledamöterna ska se till att folkets vilja genomsyrar besluten som riksdagen fattar.
Den som vill bli vald till riksdagsledamot måste ha rösträtt i riksdagsvalet och vara nominerad av ett politiskt parti."
