Svenska kopplingar till skövling och arbetsmiljöproblem:

   Brasilien är idag världen största köttexportör och näst största sojaproducent. Den globala efterfrågan har skapat ett högt tryck på tidigare orörda naturområden. Varje år importerar Sverige 385 000 ton sojaprodukter och 10 000 ton nötkött från Brasilien. Den övervägande delen av den soja och det kött som importeras till Sverige från Brasilien kommer från just Mato Grosso.

   Lantmännen och Svenska Foder är störst i Sverige när det gäller sojaimport. Båda dessa företag importerar en stor del av sojaprodukterna via det norska företaget Denofa. I Sverige används sojan huvudsakligen i foder till kor, kycklingar och grisar. När det gäller importen av brasilianskt nötkött är North Trade och Annerstedt Flodin AB störst på den svenska marknaden. De marknadsför kött under varumärkena Naturkött respektive Flodins.

   Swedwatchs undersökning av företagen visar på svenska kopplingar till kött och sojaleverantörer som historiskt sett har bidragit till regnskogsskövling. Den norska sojaimportören Denofa började 2004 att handla med Grupo André Maggi (Amaggi) som stått för en betydande del av sojaexpansionen i Brasilien. Amaggis eget material visade att företaget, genom att omvandla för mycket skog till jordbruksmark, hade brutit mot brasiliansk skogslagstiftning två år tidigare. Sedan dess verkar Amaggi ha tvingats till reträtt. Denofa uppger idag att de inte vet när plantagerna som deras soja kommer från anlades, men försäkrar att de alla ligger utanför regnskogsområdet Amazonas. Denofa saknar också uppgifter om sina leverantörers eventuella bieffekter på regnskogen och cerradon sedan 2004.

   De svenska köttimportörerna North Trade och Annerstedt Flodin har också kopplingar till företag som bidragit till olaglig regnskogsavverkning. En av deras leverantörer har av Greenpeace utpekats som en av de främsta aktörerna bakom avskogningen. Slakterierna ifråga uppges ha köpt in boskap från gårdar som bidragit till skövlingen 2008. North Trade tar idag starkt avstånd från boskapsuppfödning i Amazonas regnskog och har inte handlat kött från de utpekade gårdarna under och efter 2008. Annerstedt Flodin anser sig vara för små för att kunna lägga sig i och hänvisar till brasilianska myndigheter.

   Swedwatchs rapport visar också på arbetsmiljöproblem på samma slakteri som levererar kött till North Trade i Barra do Garças. North Trade uppger att deras egen kontroll visat att slakteriet lever upp till lagkraven. Kontraktet med slakteriet kommer dock inte att förlängas. North Trade har bestämt sig för att inte alls köpa kött från Amazônia Legal för att det blir svårt att kommunicera till konsumenter hur detta kan vara "regnskogssäkert och uthålligt".

   Stora skillnader mellan företagens etik- och miljöarbete:

   Stora skillnader framträder i denna rapport när det gäller vilka krav företagen ställer på sina leverantörer i Brasilien och hur dessa krav sedan följs upp. Alla företag som nämnts i denna rapport, utom Svenska Foder, ställer någon form av miljömässiga krav på sina leverantörer. Denofa, Lantmännen, North Trade och Annerstedt Flodin ställer även sociala krav. Svenska Foder ställer inga sociala krav när de gör sina inköp. Annerstedt Flodins krav är inte offentliga.

   Denofas krav följs upp av företagets egen personal samt av certifieringen ProTerras eller andra revisorer. Lantmännen kommer att börja kontrollera sina högriskleverantörer inom kort, medan Svenska Foder helt förlitar sig på sina affärspartners uppgifter. North Trade besöker slakterierna de köper av en gång i månaden, medan Annerstedt Flodin inte gör några kontroller. En majoritet av företagen i denna rapport anlitar inte tredjepartsinspektörer, gör inte oannonserade kontroller eller intervjuer med anställda utanför arbetsplatsen.

   Sojaimportörerna köper endast in icke genmodifierad, det vill säga GMO-fri, soja till Sverige, men i takt med att odlarna strävar efter att effektivisera sin produktion på den mark som återstår och har godkänts har GMO-fri soja blivit allt svårare att få tag i. Genmodifi erad soja som är resistent mot vissa växtgifter blir allt vanligare i Brasilien, vilket bland annat har lett till en kraftig ökning av bekämpningsmedel ute i fält.

   Mer kött och soja - mindre regnskog:

   Ju mer soja och nötkött desto mindre regnskog. Så ser den ödesdigra logiken ut i Amazonas där sojafälten expanderar och tränger boskapsskötseln allt djupare in i regnskogen. Sojaboomen tog fart 2002 och sedan dess har en yta stor som England odlats upp.

   Detta är sammanfattningen av en rapport från Swedwatch:

   Varje år försvinner ytterligare 21 000 kvadratkilometer av savannen, en yta större än Halland, Blekinge och Skåne. Skörden, sojabönorna, mals till mjöl och exporteras. I Sverige används sojamjölet främst i foder åt kor, kycklingar och grisar. Även efterfrågan på nötkött ökar och sedan mitten av 1990-talet har exporten ökat sjufaldigt. I Brasiliens regnskog är sojaodling och boskapsuppfödning de två viktigaste orsakerna till avskogningen.

   Sveriges och andra länders soja- och köttimport i Brasilien har ett pris som denna rapport vill belysa. Många gånger sker produktionen i strid mot såväl Brasiliens egen lagstiftning som internationella konventioner på miljö- och människorättsområdet. Vissa grupper har svårt att försörja sig på grund av brist på mark för mindre familjejordbruk och förorenade vattendrag. Denna rapport visar att våra konsumtionsvanor gör skadliga avtryck på en av världens artrikaste savanner, cerradon, och i Amazonas regnskog.

   Högt tryck på känsliga naturområden:

   Sedan 1990 har ett område stort som Storbritannien huggits ned i Brasiliens regnskog. 2008 satte regeringen upp mål för hur avskogningen skulle reduceras, bland annat genom att drygt hälften av regnskogen som finns kvar i regionen Amazônia Legal ska skyddas. Sedan 2005 minskar avskogningstakten, men korruption och bristande myndighetsresurser är faktorer som försvårar arbetet med att skydda de känsliga naturområdena.

   Tio procent av sojan som såldes efter skörden 2008/09 hade odlats på nyskövlad mark i Amazonas. Tre fjärdedelar av den avskogade arealen används idag till boskapsuppfödning. Efter det att de stora slätterna i centrala Brasilien började odlas upp på 1960-talet har mer än hälften av den brasilianska cerradon omvandlats till betesmark för boskap och till jordbruksodlingar.

   Mato Grosso är en av de delstater där expansionen av boskapsuppfödning och sojaodlingar har gått snabbast, med stor ödeläggelse av savann och regnskog som följd. Mellan 1996 och 2006 fördubblades arealen sojaodlingar i delstaten Mato Grosso. För varje ny hektar savann som odlas med soja uppskattas drygt en ny hektar boskapsmark röjas, oftast i regnskogen eller i övergången mellan savann och regnskog.

   Utöver ödeläggelsen av viktiga ekosystem skapar soja- och nötköttsproduktionen även andra problem:

  - Stora utsläpp av växthusgaser. Visserligen får boskapen beta fritt, vilket inte alltid är fallet i Europa, men utsläppen från produktionen av brasilianskt nötkött är runt 30 till 40 procent högre än nuvarande europeisk produktion, främst på grund av att metanutsläppen under kreaturens fodersmältning blir höga per kilo producerat kött eftersom djuren har en hög slaktålder.

   - Ursprungsfolkens rättigheter kränks. När sojaboomen tog fart i början på 2000-talet trängdes ursprungsfolk undan från sina traditionella territorier, med följden att deras kultur hotas och rättigheter kränks.

   - Allvarliga effekter av bekämpningsmedel. Bekämpningsmedel som förbjuds inom EU används fortfarande i Brasiliens sojaodlingar. Några exempel är metylparation, endosulfan, metamidofos, karbofuran och parakvat. Brasilien är idag världens största konsument av växtgifter. Samtidigt uppgav var femte arbetare 2006 att de inte fått tillräcklig information om medlens risker och om hur man bäst skyddar sig. Brasilianska forskare och fackföreningar rapporterar att förgiftningsskadorna och antalet cancerfall ökar.

  - Oacceptabla arbetsförhållanden. En modern form av slaveri förekommer inom det brasilianska jordbruket och även inom soja- och nötköttsproduktionen. Ett scenario som kritiserats är då undermåliga arbetsförhållanden kombineras med att anställdas rörelsefrihet begränsas genom att de sätts i skuld (så kallad debt peonage). Det kan handla om att arbetsgivaren medvetet tar ut orimliga avgifter för boende, mat och arbetskläder vilket gör att arbetarna får stora skulder och inte kan lämna plantagen eller farmen innan skulderna betalats av.