Avskogning i Maranhão-staten Brasilien år 2016.
Foto: Felipe Werneck - Ascom/Ibama
Detta vill vi:
- Att FN ställer krav på Brasiliens regering för att sätta stopp för skövlingen av Brasiliens regnskogar, och sedan skydda regnskogarna i lag, dvs, mot ekocid, (miljöbrott), så att regnskogarna blir till permanenta naturreservat.
FN kan göra detta genom att införa ekonomiska sanktioner mot de företagen som står för skövlingen av jordens regnskogar, och utvinner naturresurser i andra känsliga områden. Alla dessa företagen behöver ställas inför rätta för ekocid (miljöbrott), inför en internationell domstol, som kan vara utfärdad av FN.
Vi måste sätta in militärer och observatörer från FN, för att skydda den återstående regnskogen från att totalt utplånas.
- Importstopp på alla produkter som har odlats på fd, regnskogsmark:
Produkter som soja och nötkött från Brasilien, samt palmolja och tigerräkor från Asien, är några av de produkter som vi måste stoppa importen av, samtidigt som vi måste informera allmänheten om de skadliga effekterna som ekosystemet utsätts för vid produktionen av dessa produkterna.
- Minska konsumtionen av nötkreatur (kor, tjurar, kalvar) genom att införa importstopp på kokött.
En av de största anledningarna till att regnskogarna skövlas i Brasilien är för att odla sojabönor, som används som mat åt kor i köttindustrin, kor släpper också ut metangas som värmer upp atmosfären ca 21 gånger snabbare än koldioxid.
Metanet som korna avger i form av rapar och fisar är en av de största anledningarna till att temperaturen ökar i världen! (Också en stor del av anledningen till att 60% av arktis isar har smält bort).
(källa: https://klimat.story.aftonbladet.se/chapter/varningen-arktis-ar-pa-vag-att-kollapsa/)
Regnskogen skövlas för att ge plats åt GMO sojaodlingar som ger mat åt korna, detta är den främsta anledningen till den enorma regnskogsskövlingen som sker i Sydamerika idag.
Koköttsproduktionen är en av de främsta anledningarna till de ökande växthusgaserna idag. Vattenkonsumtionen för koköttsproduktionen i världen är många gånger högre än för alla andra djur i köttindustrin tillsammans.
Istället för att äta nötkreatur så kan vi äta kyckling, lamm, vegetariskt, och andra produkter som är ekologiskt hållbart. En mindre del av korna kan behållas för att tillgodose behovet av mjölkprodukter.
Ett importstopp för kokött och soja från Brasilien måste införas för att få bukt med skövlingen utav regnskogarna, och få ner mängden metangas i atmosfären.
Våran egen produktion av kokött ska bestå av ekologiska frigående kor, där vi måste ta bort alla avgifter för bönder som vill producera frigående kokött. Då släpps mindre metangaser ut, då kodyngan snabbt förmultnar, och blir till nytt gräs som korna kan äta igen.
Det går åt enorma mängder färskvatten, och det krävs enormt stora åkerarealer för att ge föda åt nötkreatur i köttindustrin:
Världens 7,3 miljarder människor, dricker 20 miljarder liter vatten per dag, och äter 9,5 miljarder kg mat per dag.
Vi har 1,5 miljarder kor i köttindustrin idag. Dessa 1,5 miljarder kor dricker 170 miljarder liter vatten per dag, och äter 61,2 miljarder kg mat, varje dag.
Källa: We feed the world, faktadokumentär, från år 2005.
- Arbeta för att avveckla den internationella gruvdriften, och fossila energikällor, genom att i samråd med andra länder ställa krav på de företagen som utför gruvdriften internationellt, och ställa dessa inför rätta, för ekocid (miljöbrott), dvs förstör naturen för all framtid samt skapar krig i flera länder, i tex Afrika, där internationella företag utvinner värdefulla mineraler, som; kobolt, guld och diamanter, där det ofta förekommer barnarbete, och där människor får arbeta under slavliknande förhållanden för att internationella storföretag ska maximera deras vinster.
- Avveckla all gruvdrift och minimera skogsskövlingen i Sverige genom hållbart skogsbruk, och inför exporttull på våra känsliga naturresurser som järn, istället ska vi använda växten hampa för att tillverka karosser, batterier, papper, spånskivor och de flesta andra produkter som vi kan producera från järn och skog.
Den marken som vi inte behöver för att odla livsnödvändiga produkter på, behöver vi göra om till naturreservat.
När stora företag och staten skövlar den svenska skogen och utvinner järn och andra mineraler från svenska gruvor, så leder detta till mer växthuseffekt och all den miljöförstöringen som vi ser idag, i deras strävan efter ännu mera vinster.
Vi måste klara oss med de produkter som vi redan har, och återvinna, samt reparera, och sedan tillverka de flesta av de produkter som vi behöver utav växten hampa. Läs mer här.
- Avveckla all pappersreklam till våra hushåll. Vi måste rädda våra svenska skogar! Staten och företagen kan istället skicka ut reklam via e-mail, se Danmarks modell.
- Vi måste skapa fredade områden för säl, varg, björn och andra vilda djur i Sverige, där de vilda djuren kan leva ostört och fortplanta sig, så att människors boskap inte störs då vi människor tränger längre in på de vilda djurens territorium.
- Sluta bespruta våra matgrödor med giftiga bekämpningsmedel som Glyfosat och Roundup.
Avveckla all användning av konstgödsel. Istället för att använda fossiloljebaserad konstgödsel, så ska vi använda naturgödsel, från både djur och människor, och rena och använda detta som gödsel, till våra svenska åkrar.
De bekämpningsmedel som besprutas över våra matgrödor dödar inte bara våra bin och våra humlor som är livsviktiga pollinerare, utan också allt liv i åkerjorden: maskar, insekter och andra organismer som producerar alla viktiga näringsämnen i jorden som matgrödorna behöver för att kunna växa och trivas, och producera näringsrika åkerjordar utan konstgödsel.
Korna står för en stor del av de växthusgaser som produceras idag (metangas).
Jordens alla däggdjur mätt i kubikmeter.
We feed the world är en väldigt informativ dokumentär som visar hur europeiska storföretag kasserar miljoner ton mat varje dag för att hålla matpriserna uppe, samt hur koköttsindustrin skövlar regnskogar i Brasilien för att odla soja som främst används som mat till kor.
En stor del av denna sojan importeras till Eu varje år.
842 miljoner människor svälter i världen idag:
100 000 människor dör varje dag utav svält eller de omedelbara effekterna ifrån svält. Var 5:e sekund dör ett barn under 10 år utav svält och var 4:minut blir någon blind utav A-vitaminbrist."
Källa: The world food report, by the world food and agiculture organisation.
Världens 7,3 Miljarder människor, dricker 20 Miljarder liter vatten per dag, och äter 9,5 Miljarder kg mat varje dag.
Koköttsindustrin i Brasilien, är den främsta anledningen till att regnskogen skövlas och växthusgaser produceras i otroliga mängder (metangas), koköttsindustrin leder också till att enorma mängder färskvatten förbrukas, detta framkommer tydligt i denna dokumentären, Cowspiracy the sustainability secret.
Vi har 70 Miljarder djur i vår köttindustri idag, 1,5 miljarder utav dessa är kor.
Dessa 1,5 Miljarder kor dricker 170 Miljarder liter vatten per dag, och äter 61,2 Miljarder kg mat, varje dag!
Ca 3/4 utav vad kon äter är gräs, men detta gräset odlas ju på åkermark som annars kunde användas till att odla tex potatis, vete eller ärtor. När vi börjar ta ansvar för klimatet och slutar att äta kokött helt och hållet, och endast använder mjölkprodukterna, så sparar vi enormt mycket mark, vatten och metanutsläpp för våran ömtåliga planet.
Källa: http://www.mjolk.se/fragor-och-svar/vad-ater-kor/#!/fragor-och-svar/vad-ater-kor/
Samt dokumentären: Cowspiracy, från år 2014.
Okontaktad inhemsk stam i den brasilianska delstaten Acre.
År 2009. Foto:Gleilson Miranda / Governo do Acre
Svenska kopplingar till skövling och arbetsmiljöproblem:
Brasilien är idag världen största köttexportör och näst största sojaproducent. Den globala efterfrågan har skapat ett högt tryck på tidigare orörda naturområden. Varje år importerar Sverige 385 000 ton sojaprodukter och 10 000 ton nötkött från Brasilien. Den övervägande delen av den soja och det kött som importeras till Sverige från Brasilien kommer från just Mato Grosso.
Lantmännen och Svenska Foder är störst i Sverige när det gäller sojaimport. Båda dessa företag importerar en stor del av sojaprodukterna via det norska företaget Denofa. I Sverige används sojan huvudsakligen i foder till kor, kycklingar och grisar. När det gäller importen av brasilianskt nötkött är North Trade och Annerstedt Flodin AB störst på den svenska marknaden. De marknadsför kött under varumärkena Naturkött respektive Flodins.
Swedwatchs undersökning av företagen visar på svenska kopplingar till kött och sojaleverantörer som historiskt sett har bidragit till regnskogsskövling. Den norska sojaimportören Denofa började 2004 att handla med Grupo André Maggi (Amaggi) som stått för en betydande del av sojaexpansionen i Brasilien. Amaggis eget material visade att företaget, genom att omvandla för mycket skog till jordbruksmark, hade brutit mot brasiliansk skogslagstiftning två år tidigare. Sedan dess verkar Amaggi ha tvingats till reträtt. Denofa uppger idag att de inte vet när plantagerna som deras soja kommer från anlades, men försäkrar att de alla ligger utanför regnskogsområdet Amazonas. Denofa saknar också uppgifter om sina leverantörers eventuella bieffekter på regnskogen och cerradon sedan 2004.
De svenska köttimportörerna North Trade och Annerstedt Flodin har också kopplingar till företag som bidragit till olaglig regnskogsavverkning. En av deras leverantörer har av Greenpeace utpekats som en av de främsta aktörerna bakom avskogningen. Slakterierna ifråga uppges ha köpt in boskap från gårdar som bidragit till skövlingen 2008. North Trade tar idag starkt avstånd från boskapsuppfödning i Amazonas regnskog och har inte handlat kött från de utpekade gårdarna under och efter 2008. Annerstedt Flodin anser sig vara för små för att kunna lägga sig i och hänvisar till brasilianska myndigheter.
Swedwatchs rapport visar också på arbetsmiljöproblem på samma slakteri som levererar kött till North Trade i Barra do Garças. North Trade uppger att deras egen kontroll visat att slakteriet lever upp till lagkraven. Kontraktet med slakteriet kommer dock inte att förlängas. North Trade har bestämt sig för att inte alls köpa kött från Amazônia Legal för att det blir svårt att kommunicera till konsumenter hur detta kan vara "regnskogssäkert och uthålligt".
Stora skillnader mellan företagens etik- och miljöarbete:
Stora skillnader framträder i denna rapport när det gäller vilka krav företagen ställer på sina leverantörer i Brasilien och hur dessa krav sedan följs upp. Alla företag som nämnts i denna rapport, utom Svenska Foder, ställer någon form av miljömässiga krav på sina leverantörer. Denofa, Lantmännen, North Trade och Annerstedt Flodin ställer även sociala krav. Svenska Foder ställer inga sociala krav när de gör sina inköp. Annerstedt Flodins krav är inte offentliga.
Denofas krav följs upp av företagets egen personal samt av certifieringen ProTerras eller andra revisorer. Lantmännen kommer att börja kontrollera sina högriskleverantörer inom kort, medan Svenska Foder helt förlitar sig på sina affärspartners uppgifter. North Trade besöker slakterierna de köper av en gång i månaden, medan Annerstedt Flodin inte gör några kontroller. En majoritet av företagen i denna rapport anlitar inte tredjepartsinspektörer, gör inte oannonserade kontroller eller intervjuer med anställda utanför arbetsplatsen.
Sojaimportörerna köper endast in icke genmodifierad, det vill säga GMO-fri, soja till Sverige, men i takt med att odlarna strävar efter att effektivisera sin produktion på den mark som återstår och har godkänts har GMO-fri soja blivit allt svårare att få tag i. Genmodifi erad soja som är resistent mot vissa växtgifter blir allt vanligare i Brasilien, vilket bland annat har lett till en kraftig ökning av bekämpningsmedel ute i fält.
Swedwatch, Latinamerikagrupperna och Miljöförbundet Jordens Vänner rekommenderar företagen att:
- Anta uppförandekoder om detta saknas, eller revidera dem enligt nedan om så behövs. Uppförandekoderna ska vara offentliga och bör inkluderas i kontrakten så att de får bindande status.
- Basera uppförandekoderna på de relevanta internationella konventioner som nämns i denna rapport, och nationell lagstiftning.
- Skriva in försiktighetsprincipen i uppförandekoden. Tydligt är att den brasilianska lagstiftningen är högst otillräcklig vad gäller bekämpningsmedel.
- Kontrollera leverantörer och kontrollorgan genom oannonserade besök av oberoende part och informationsinhämtning från lokalbefolkning, organisationer och fack. Anställda bör intervjuas utanför arbetsplatsen så att de vågar förmedla eventuell kritik utan att riskera uppsägning.
- Offentliggöra resultatet av kontroller och revisioner så att berörda parter och andra intressenter kan utvärdera företagens arbete. Någon typ av klagomålsmekanismer bör sättas upp för att kanalisera eventuell kritik.
- Verka för att öka hållbarheten inom sojaproduktionen i Brasilien, exempelvis inom ramen för certifieringen ProTerra. Medlemskap i likvärdiga initiativ på köttsidan bör också främjas.
- Enbart göra inköpen från certifierade odlingar i framtiden och säkerställa sojans och köttets ursprungsområde.
- Göra och offentliggöra regelbundna GMO- och kemikalietester av importerad soja."
Certifieringar och flerpartsinitiativ viktiga verktyg för att öka hållbarheten:
Soja- och nötköttsproduktionens negativa effekter på regnskogen och cerradon, liksom kränkningar av anställdas och ursprungsfolks rättigheter, har lett till olika initiativ som syftar till att göra soja- och nötköttsproduktionen mer hållbar. På sojasidan är certifi eringen ProTerra dominerande medan fl erpartsinitiativet Round Table on Responsible Soy (RTRS) är under uppbyggnad. RTRS kritiseras hårt av vissa miljöorganisationer för att tillåta genmodifi erad soja och inte stoppa monokulturer, medan andra anser att det är viktigt att situationen även på dessa odlingar förbättras. I dagsläget är Denofa och Lantmännen medlemmar i RTRS. Denofa kräver dessutom att all soja de köper in ska komma från odlingar som åtminstone lever upp till ProTerras baskriterier.
Swedwatch och dess medlemsorganisationer tror att sådana initiativ kan fylla en viktig funktion, som komplement till statliga insatser. Det är dock av stor vikt att berörda parter (representanter för lokalsamhällen och anställda) involveras i processen; att de får defi niera problemen och föreslå lösningar samt att de ges rätt till information som miljökonsekvensbedömningar och inspektionsresultat.
Källa: http://latinamerikagrupperna.se/sv/mer-kott-och-soja-mindre-regnskog
Övrig källa: http://thebrazilbusiness.com/article/the-brazilian-cattle-industry
Mer kött och soja - mindre regnskog:
Ju mer soja och nötkött desto mindre regnskog. Så ser den ödesdigra logiken ut i Amazonas där sojafälten expanderar och tränger boskapsskötseln allt djupare in i regnskogen. Sojaboomen tog fart 2002 och sedan dess har en yta stor som England odlats upp.
Detta är sammanfattningen av en rapport från Swedwatch:
Varje år försvinner ytterligare 21 000 kvadratkilometer av savannen, en yta större än Halland, Blekinge och Skåne. Skörden, sojabönorna, mals till mjöl och exporteras. I Sverige används sojamjölet främst i foder åt kor, kycklingar och grisar. Även efterfrågan på nötkött ökar och sedan mitten av 1990-talet har exporten ökat sjufaldigt. I Brasiliens regnskog är sojaodling och boskapsuppfödning de två viktigaste orsakerna till avskogningen.
Sveriges och andra länders soja- och köttimport i Brasilien har ett pris som denna rapport vill belysa. Många gånger sker produktionen i strid mot såväl Brasiliens egen lagstiftning som internationella konventioner på miljö- och människorättsområdet. Vissa grupper har svårt att försörja sig på grund av brist på mark för mindre familjejordbruk och förorenade vattendrag. Denna rapport visar att våra konsumtionsvanor gör skadliga avtryck på en av världens artrikaste savanner, cerradon, och i Amazonas regnskog.
Högt tryck på känsliga naturområden:
Sedan 1990 har ett område stort som Storbritannien huggits ned i Brasiliens regnskog. 2008 satte regeringen upp mål för hur avskogningen skulle reduceras, bland annat genom att drygt hälften av regnskogen som finns kvar i regionen Amazônia Legal ska skyddas. Sedan 2005 minskar avskogningstakten, men korruption och bristande myndighetsresurser är faktorer som försvårar arbetet med att skydda de känsliga naturområdena.
Tio procent av sojan som såldes efter skörden 2008/09 hade odlats på nyskövlad mark i Amazonas. Tre fjärdedelar av den avskogade arealen används idag till boskapsuppfödning. Efter det att de stora slätterna i centrala Brasilien började odlas upp på 1960-talet har mer än hälften av den brasilianska cerradon omvandlats till betesmark för boskap och till jordbruksodlingar.
Mato Grosso är en av de delstater där expansionen av boskapsuppfödning och sojaodlingar har gått snabbast, med stor ödeläggelse av savann och regnskog som följd. Mellan 1996 och 2006 fördubblades arealen sojaodlingar i delstaten Mato Grosso. För varje ny hektar savann som odlas med soja uppskattas drygt en ny hektar boskapsmark röjas, oftast i regnskogen eller i övergången mellan savann och regnskog.
Utöver ödeläggelsen av viktiga ekosystem skapar soja- och nötköttsproduktionen även andra problem:
- Stora utsläpp av växthusgaser. Visserligen får boskapen beta fritt, vilket inte alltid är fallet i Europa, men utsläppen från produktionen av brasilianskt nötkött är runt 30 till 40 procent högre än nuvarande europeisk produktion, främst på grund av att metanutsläppen under kreaturens fodersmältning blir höga per kilo producerat kött eftersom djuren har en hög slaktålder.
- Ursprungsfolkens rättigheter kränks. När sojaboomen tog fart i början på 2000-talet trängdes ursprungsfolk undan från sina traditionella territorier, med följden att deras kultur hotas och rättigheter kränks.
- Allvarliga effekter av bekämpningsmedel. Bekämpningsmedel som förbjuds inom EU används fortfarande i Brasiliens sojaodlingar. Några exempel är metylparation, endosulfan, metamidofos, karbofuran och parakvat. Brasilien är idag världens största konsument av växtgifter. Samtidigt uppgav var femte arbetare 2006 att de inte fått tillräcklig information om medlens risker och om hur man bäst skyddar sig. Brasilianska forskare och fackföreningar rapporterar att förgiftningsskadorna och antalet cancerfall ökar.
- Oacceptabla arbetsförhållanden. En modern form av slaveri förekommer inom det brasilianska jordbruket och även inom soja- och nötköttsproduktionen. Ett scenario som kritiserats är då undermåliga arbetsförhållanden kombineras med att anställdas rörelsefrihet begränsas genom att de sätts i skuld (så kallad debt peonage). Det kan handla om att arbetsgivaren medvetet tar ut orimliga avgifter för boende, mat och arbetskläder vilket gör att arbetarna får stora skulder och inte kan lämna plantagen eller farmen innan skulderna betalats av.
Från ETC:
Matens klimatpåverkan kommer dock inte främst från användning av fossila bränslen. Istället handlar det om metan från kors magar och från gödselstackar, samt lustgas från gödslad åkermark. Och Johan Ehrenberg har fel, dessa gaser ingår inte i ett naturligt kretslopp.
Johan Ehrenberg har delvis rätt i att korna ingår i ett kretslopp. Kor äter gräs, andas ut koldioxid, och nytt gräs växer upp som tar upp motsvarande mängd koldioxid. Ett kretslopp, ingen påverkan på klimatet, inga problem. Men i kons mage bildas också metangas. Metan hade inte bildats om gräset istället bara hade ruttnat på marken. Och inget kon gör bryter ner metanet som bildats. Här finns inget kretslopp. Därför desto fler kor, desto mer metan i atmosfären, desto mer uppvärmning.
Metan stannar inte kvar så länge i atmosfären. Ändå, jämför man metanets uppvärmning med koldioxid så är det 34 gånger starkare per kg när man räknar på de närmaste hundra åren.
Ja, det har alltid funnits kor, och klimatet gick inte amok för det. Men idag finns det omkring sex gånger fler idisslare än det fanns på medeltiden. Dessutom hugger vi ner skog, och bränner fossila bränslen. Tillsammans blir påverkan på klimatet stor.
Lustgas, också en stark växthusgas, bildas när man lägger kvävegödning på jordbruksmark. Det bildas såväl om kvävet kommer från handelsgödsel eller från djurgödsel. Även detta innebär alltså en klimatpåverkan som inte handlar om fossila bränslen.
Källa: https://www.etc.se/debatt/metangas-bildas-i-kors-magar
De stora skogsbolagen skövlar Brasiliens sista regnskogar, för att odla soja och andra grödor, som främst används som föda åt kor.
Korna släpper ut metangas som värmer upp planeten ca 21 ggr snabbare än koldioxid.
Metangashalten i atmosfären var 150% högre år 2011 än år 1750.
Kan vi rädda våra sista regnskogar?
Genom att stifta lagar mot ekocid (miljöbrott), och sedan införa sanktioner mot de länders regeringar, som tillåter skövling av regnskogar, och ställa de företagsledare som skövlar regnskogarna inför rätta, samt: