Skattepolitik

Det svenska folkhemmet:



   Begreppet "folkhem" användes ursprungligen av bland annat den konservative statsvetenskapsmannen Rudolf Kjellén och bondepolitikern Alfred Petersson i Påboda. Det fick dock en ny betydelse i samhällsdebatten 1928 då Per Albin Hansson i remissdebatten talade om det goda folkhemmet där alla brydde sig om varandra.


   Han ville bryta ner de sociala och ekonomiska skiljelinjer som placerade medborgarna i olika fack: " i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, i rika och fattiga, besuttna och utarmade, plundrade och utplundrare".


   Folkhemsbilden skulle under decennier bli en av de mest använda i den politiska debatten. Den blev vad journalisten Björn Elmbrant kallar "en doktrin" (en lära).


   Fortfarande i valrörelsen 1985 citerade Olof Palme vid varje valmöte Per Albins ord om folkhemmet.

Källa: https://www.so-rummet.se/kategorier/folkhemmet

Detta vill vi:





   - Trängselskatten ska användas till att finansiera avgiftsfri kollektivtrafik.




   - Privat försäljning ska få ske på offentliga platser, samt gårdsförsäljning, av tex; mat, kläder och accessoarer på upp till 60 000 kr per år skattefritt, dvs 5000 per månad i snittinkomst. Lättare handel ska få ske på offentliga platser, helt kostnadsfritt för försäljaren, dvs inga tillstånd eller andra avgifter. Detta leder till att ingen behöver tigga, prostituera sig eller begå brott för att få en bättre ekonomi.


   Detta gör att människor kan börja tjäna pengar med ett väldigt litet kapital,utan att behöva begå brott, starta krångliga företagsformer, eller behöva skuldsätta sig för att kunna bygga upp ett kapital, och sedan ha möjligheten att starta sitt första företag, och tjäna pengar på ett lagligt sätt.


  En avgiftsfri onlinekurs i säker livsmedelshantering ska vara det enda kravet för att få sälja mat med en vinstmarginal på upp till 60 000 kr , detta ska få ske på stadens offentliga gator och torg.




   -Arbetstidsförkortning; 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön:

Genom att slopa arbetsgivaravgiften för små och medelstora företag (upp till 10 anställda) och låta arbetarna behålla denna delen av lönen så kan vi införa 6 timmars arbetsdag med nästan samma lön som 8 timmars arbetsdag.


6 timmars arbetsdag leder till ca 400 000 fler arbetstillfällen:

I industrier, mataffärer, och flera andra områden som är öppna i 12 timmar eller mer, så kan man sätta in ett eller flera extra skift.

På Volvo, McDonalds och andra företag som är öppna dygnet runt, så kan man inrätta ett fjärde skift, istället för dagens tre skift.


Arbetsgivaren tjänar också på att vi arbetar 6 timmar, då sjukskrivningarna minskar markant, och arbetsgivaren slipper betala ut sjuklöner.




   - Vi behöver sänka politikernas löner till 15 000 kr/mån, med 6 timmars arbetsdag, och 4 arbetsdagar per vecka, så att politikerna lever på samma villkor som svenska folket lever, fast ännu bättre än idag. Då blir det lättare för politikerna att ta relevanta beslut utifrån den erfarenheten.


   Man blir inte politiker för lönens skull, utan man blir politiker för att kämpa mot orättvisor i samhället, blir man politiker för att tjäna stora pengar, då är våra fri- och rättigheter i väldigt farliga händer.


   Det är verkligen viktigt att de människorna som styr över oss, verkligen har en passion, och vill skapa ett rättvisare samhälle, och hjälpa folket med hela sitt hjärta, och inte människor som endast arbetar som politiker för att få en hög lön.




   - Vi behöver diskutera om att slopa den kommunala skatten och istället införa en statlig skatt: Om alla företagsformer, och löntagare, betalar sin skatt direkt till staten, istället för att betala kommunal skatt, så kan vi minska på de administrativa arbetet och därmed betala en lägre skatt på runt 25%, detta skulle ändå räcka för att tillgodose landets basala behov och mer därtill.

   Detta leder också till att staten kan sprida ut skattepengarna till de kommuner som behöver den mest, så att skatten blir jämnt fördelad öve landet.




   För att skapa ett hållbart levnadssätt som fungerar i praktiken så måste vi fokusera på våra basala behov, och minska på produktionen av icke livsviktiga produkter och därmed minska på våra naturresursuttag.

   Den livsviktiga produktionen kommer utföras av 2 miljoner statligt anställda, som arbetar 4 dagar per vecka, med 6 timmars arbetsdag och får 15 000 kr i lön per månad. I realiteten blir detta ungefär samma dagslön som idag då de arbetar 8 dagar mindre per månad, jämfört med idag. De producerar och tillfredställer våra basala behov som tex; basal mat, energi, bostäder samt sjukvård och skola.


   Deras löner kostar oss 243 miljarder efter avdragen skatt per år. Detta ger alla människor gratis mat, boende, energi samt skola och sjukvård, och kan finansieras genom att omfördela pengar från:


   Arbetsmarknad och arbetsliv: Ca 105,7 miljarder per år.

  

   Jobbskatteavdraget, rot, rut: Ca 132 miljarder per år.


   Utlandsbistånd: Ca 46,8 miljarder per år.

 

   Räknar vi med summan staten får tillbaka genom 32,5% i löntagarskatten så blir återflödet 58,5 miljarder för 1 miljon anställda per år. För 2 miljoner med 15 000 i mån, blir återflödet 117 miljarder.

   Det blir ca 284,5 miljarder som vi omfördelar, och vi får ca 41,5 miljarder tillgodo.


   Lönerna blir 10 125 kr/mån efter skatt, för alla de

2 miljoner som blir statligt anställda.


   Detta ger alla svenska medborgare gratis mat, energi, och bostäder, samt våran övriga välfärd.


   Genom att staten köper upp de svenska större flerbostadshusen som krävs, och bygger nya självförsörjande enfamiljsgårdar, som ska säljas till subventionerat pris, samt viktig infrastruktur, matproduktion/åkrar, energiproduktion och all livsviktig industri, och sedan underhåller staten dessa, och producerar allt som Sverige behöver, på den mark som köpts upp av staten.


   Detta återköpet finansieras med en del av de 750,8 miljarderna som vi trimmade statens budget med, och vi får ca 507,8 miljarder till godo efter att vi har finansierat lönerna till våra 2 miljoner statligt anställda. Läs mer i våran budget.





 

  Tidernas största skattereform:



   Efter att Olof Palme hade mördats år 1987 tillträdde Ingvar Carlsson som socialdemokraternas partiledare och som svensk statsminister.


   Socialdemokraterna blev omvalda i valet 1988 och socialdemokraterna började då föra moderaternas politik med hjälp av folkpartiet.


   Ingvar Carlsson och den socialdemokratiska ledningen avbröt alla avtal och alla vallöften som Olof Palme hade påbörjat och lovat, bland annat utbyggnad av den svenska välfärden.


   När Ingvar Carlsson blev statsminister sänkte han skatten för företagen från 57 procent till 30 procent, och istället fick det svenska folket betala den förlorade skatten från företagen då han höjde skatten för bostäder, energi, pensionsbesparningar samt höjde skatten för svenska folkets besparningar på banken.


   Ingvar Carlsson höjde också skatten för bensin, svavel och koldioxid, den träffade alla som körde bil.


   Han höjde också skatten för arbetsinkomster, han flyttade alltså skattebördan från företagen till arbetarna.


   Detta ledde till att den svenska statsskulden ökade med ca 800 miljarder på 5 år efter att Ingvar Carlsson och folkpartiet med påtryckningar sannolikt från moderaterna hade genomfört dessa förändringar i Sverige.


   Statsskulden låg på ca 600 miljarder år 1991 och på över 1400 miljarder år 1996!




   1990 betalade företagen i Sverige 57 procent i bolagsskatt:

   Statsskulden låg på ca 600 miljarder år 1991 och på över 1400 miljarder år 1996! Idag betalar företagen 21,4 procent i skatt för sina vinster, detta gör att svenska folket och välfärden blir lidande och vi förlorar enorma summor pengar varje år.



Vi behöver höja bolagsskatten till 32,5%

   Detta gäller för alla företag som verkar inom Sveriges gränser, och även utländska företag som har sitt huvudkontor i ett annat land, men som gör affärer i Sverige.


 

   Detta leder till att familjeföretagen och småföretagen växer och blomstrar, då de stora kedjorna lämnar Sverige och flyttar utomlands. McDonalds, blir Tex, Larssons hamburgare, elgiganten blir Stignils elektronikaffär, etc, detta gör att småföretagandet och arbetstillfällen i Sverige växer enormt.


   Den svenska befolkningen har en väldigt stark köpkraft själva, så vi kommer att klara oss med bra vinst utan de stora giriga vinstjagande företagen.



   Företagen har råd att betala 32,5 procent i skatt när de gör vinster på över 10 000 000 kr per år, eller då företaget gör vinster på 300 000 kr.


   Det är ändå mer än vad en vanlig arbetare tjänar, och mycket mer än vad som behövs för att överleva och trivas!


   Vi måste sluta konsumera produkter som vi inte behöver för att överleva, för att hinna rädda våran planet och planetens sista värdefulla naturresurser!


   Bästa sättet att lyckas med detta är att minska företagens överproduktion, genom att endast tillåta produktion av livsviktiga varor! Annars slösar företagen bort våran planets sista naturresurser!

 


   Från SVT:

   "Fem av Sveriges 20 största företag har varit nolltaxerare under många år. Det visar SVT granskning.  Listan toppas av säkerhetsföretaget Securitas som inte betalt någon bolagskatt under hela 2000-talet."


   "För Volvo Personvagnar och SCA var år 2005 det senaste året som bolagen betalade bolagsskatt i Sverige.  Enligt Volvo Personvagnar beror detta framför allt på att bolaget drabbades hårt under finanskrisen år 2008-2009. I övrigt handlar det enligt bolaget till stor del på att kostnader för produktutveckling och tillverkning ligger i Sverige.


   SCA skriver att "rent allmänt är det så att stora multinationella betalar ingen eller låg bolagsskatt i Sverige". Och det skulle enligt företaget bero på bolaget har stora kostnader som är avdragsgilla i Sverige medan vinsterna kommer utomlands och beskattas där.


   Sandvik betalade senaste skatt år 2006 och hänvisar till att 96 procent av försäljningen sker i utlandet medan en stor del av produktionen är förlagd i Sverige."


   Källa: http://www.svt.se/nyheter/ekonomi/bolagen-som-nolltaxerat-i-aratal

 

   Från sidan Arbetet.se:


   "Två länder i EU är utmärkta exempel på detta: Dels Tyskland som tidigare var det riktiga högskattelandet i Europa med en bolagsskatt på hela 51,6 procent år 2000.


   I olika omgångar har skatten sänkts och ligger i dag på 29,8 procent, men är alltså fortfarande hela 3,5 procentenheter högre än Sveriges 26,3 procent (år 2010).


   Det andra landet som utmärker sig är Irland med mycket låg bolagsskatt. Irland skaffade sig först av alla ett särskilt EU-departement och sänkte redan 2003 bolagsskatten till låga 12,5 procent där den fortfarande ligger kvar.


   Men trots att nio år nu har förflutit med denna extremt låga bolagsskatt har irländska företag problem.


   Faktum är att Sveriges handel med Irland är förvånansvärt liten. Bara 1,5 procent av allt vi importerar kommer från Irland och denna import har till och med sjunkit. Under första halvåret 2012 sjönk den med hela 9 procent.

 

   Tyskland, landet som alltid har haft en betydligt högre bolagsskatt, är däremot fortsatt ett av Sveriges allra främsta handelsländer, på både export- och importsidan.


   År efter år tuffar högskattelandet Tyskland på som tåget. Lågskattelandet Irland räknas snart till blaskländerna."


   Källa: http://arbetet.se/2012/10/12/sankt-bolagsskatt-den-storsta-gavan/




   Från regeringens hemsida:


   ”Det övergripande målet för skattereformen är att

åstadkomma en samhällsekonomiskt effektiv beskattning

samtidigt som fördelningspolitiska mål

uppfylls. Arbete och sparande skall ges en bättre

skattemässig behandling medan villkoren för lånebaserad

konsumtion och förmögenhetsuppbyggnad försämras.

   En likvärdig behandling av arbetsinkomster

och inkomster av kapital skall komma till stånd.

Skatteplanering och skatteflykt skall motverkas. Inte

minst härigenom kommer den fördelningspolitiska

träffsäkerheten i beskattningen att förbättras.”


   Det som hände var tvärtom: arbetslösheten ökade, folkets skulder ökade och statsskulden ökade explosionsartat. Men företagen behöll dubbelt så mycket av sina vinster, istället som tidigare då företagen fick behålla 43 procent fick företagen nu behålla 70 procent för sig själva, pengar som staten förlorar till det svenska folkets välfärd och till att betala av våran statsskuld.


   – Skattebortfallet genom sänkta skattesatser skulle

finansieras genom skärpt beskattning av kapitalinkomster,

en breddad bas för beskattningen av

arbetsinkomster och genom höjda indirekta skatter.


  Detta innebär att svenska folkets besparningar på banken började beskattas.


– Basen för arbetsinkomstbeskattningen breddades

genom att löntagarnas avdragsmöjligheter begränsades

och genom full skatteplikt för naturförmåner.

Detta innebar bl.a. höjd skatt på måltidsförmåner,

bilförmåner och bostadsförmåner.


   Detta innebar att vi arbetare som är vanliga löntagare fick betala mer skatt i slutändan.


– Den formella skattesatsen för bolagsinkomster

sänktes från 57 till 30 procent och avsågs balanseras

genom kraftiga basbreddningar, där den

övervägande delen av tidigare reserveringsmöjligheter

eliminerades.


   Detta innebar att staten förlorade 97 miljarder per år, detta skulle istället vanliga arbetare och konsumenter stå för, detta hade företagen betalat tidigare.


– Basen för mervärdesskatten breddades också.

   Tjänster blev generellt skattepliktiga och de tidigare reducerade skattesatserna för byggnadsverksamhet samt hotell- och restaurangtjänster togs

bort.

   Dock kvarstod vissa undantag, bl.a. för

dagstidningar och olika kulturverksamheter.


   Detta innebar att matpriserna på restauranger höjdes byggnadspriserna höjdes och dagstidningarna fick det billigare att trycka upp sina tidningar.


– Punktskatterna på bl.a. bensin och energi höjdes och den nya energiskatten i kombination med införandet av koldioxidskatt och svavelskatt förstärkte skattesystemets miljöprofil. Skattereformen innebar ett exempel på grön skatteväxling genom att höjda skatter på resursförbrukning och miljöpåverkan  användes för att finansiera sänkt skatt på arbete.


   Detta innebar att det blev dyrare att äga och köra sin bil. Alla dessa kostnader hade företagen stått för innan men nu var det alltså det svenska folket som skulle stå för dessa kostnader. Alltså både arbeta och skapa vinster åt företagen samt betala alla kostnader som företagen betalat för innan.


   Källa: http://www.regeringen.se/contentassets/093a2523a04c43ca83d6b2e21d9e5088/bilaga-6-1990-91-ars-skattereform---en-vardering

   Företagens vinster:



   Fram till 1991 betalade företagen i Sverige 57 procent i skatt för sina inkomster.


   Efter den stora skattereformen som ägde rum i Sverige från 1989-1991 omfördelades nästan 100 miljarder av svenska folkets skattepengar, där skatten som företagen betalar för sina vinster sänktes från 57 procent, i två steg först 45 procent och sedan till 30 procent, företagen fick alltså behålla mer pengar till själva.


   Detta gjorde att statsskulden ökade med 800 miljarder på 5 år! År 1990 låg statsskulden på 600 miljarder, år 1996 låg statsskulden på 1 400 miljarder!


   Idag betalar företagen 22 procent i skatt för sina ekonomiska vinster.


   År 1970 hade Sverige en statsskuld på ca 30 miljarder, idag är statsskulden uppe i nästan 1300 miljarder!


   Efter att skattereformen genomfördes 1991 delades kommunal skatt och statlig skatt upp, och staten fick endast ta skatt från juridiska personer (företag och föreningar), och arbetare som hade inkomster över den nedre skiktgränsen som år 2001 låg på en årsinkomst över 252 000 kr, då fick man betala en skatt till staten på 20 procent utav vad du tjänade utöver denna summan.


   År 2015 låg samma gräns, den nedre skiktgränsen på en årsinkomst flyttats upp till över 430 200 kronor.


   Alltså en ökning med nästan 200 000 kr per år, dvs alltså två årslöner för en vanlig arbetare, och tre årslöner för en låginkomsttagare, som betalar samma samma procent i skatt som dessa höginkomsttagare!   

Källa:https://sv.wikipedia.org/wiki/Inkomstskatt_i_Sverige


   För att man skulle få igenom dessa kraven från företagens sida, var företagen och bankerna tvungna att hitta på att Sverige befann sig i en kris, för att tänk på det; kostar energi, mat och bostäder verkligen 800 miljarder på 5 år? 


   Med tanke på att vi redan hade byggt upp Sveriges vattenkraftverk som håller i hundratals år med väldigt lite underhåll, samt redan byggt upp våra bostadshus på 60-talet (miljon programmet) som också håller i hundratals år med visst underhåll, samt att våra åkrar producerar mat till hela Sveriges befolkning för en väldigt liten kostnad, resterande produkter som vi verkligen behöver producerade vi själva här i Sverige med våran moderna teknik, då finns det egentligen ingenting som kostar 800 miljarder på 5 år.


Hur undviker företagen att betala skatt?



   ¤ Skjut upp bolagsskatten med periodiseringsfonder



   ¤ Skjut upp bolagsskatten med tantiem



   ¤ Vissa överavskrivningar kan skjuta upp skatten


 

   ¤ Köp inventarier före räkenskapsårets slut


 


   "Exempel: Bolagsskatten på en vinst under 2012 på 100 000 kronor var 26,3 procent. Om beskattningen av den vinsten kunde skjutas upp till 2013 blev skatten 22 procent istället. Då tjänade bolaget 4 300 kronor."



   "Exempel: Vinsten i ett aktiebolag före avsättning till periodiseringsfond är 400 000 kronor. När bolagsskatten är 22 procent blir årets bolagsskatt 88 000 kronor. Om en maximal avsättning till periodiseringsfond sker med 100 000 kronor, blir det årets beskattningsbara vinst 300 000 kronor och bolagsskatten istället 66 000 kronor. Under de följande sex åren kan således bolaget använda mellanskillnaden i bolagsskatt på 22 000 kronor till att amortera på bolagets lån etc."

 


   Åtgärder om bolagsskatten kommer att höjas:


   "Det som då gäller är att försöka öka den beskattningsbara vinsten i bolaget så mycket som möjligt, innan skatten höjs."


   "Om bolaget har stora belopp i uppskjuten skatt för periodiseringsfonder och skulle få svårt att få fram pengarna till att betala den skatten efter en omedelbar återföring, kan det dock vara bättre att vänta med återföringar till sex år har gått för varje periodiseringsfond."


   Källa: https://vismaspcs.se/ditt-foretagande/driva-eget-foretag/bolagsskatt




   Hur löser vi detta?


   Vi måste komma på ett sätt för att förhindra att företagen skatteplanerar, återinvesterar och därmed nolltaxerar.


   Vi behöver sätta ett tak för hur mycket av vinsten som får återinvesteras i företaget, och hur stor del av den årliga vinsten som ska bli obligatorisk att betala i skatt.

   Århundradets skattereform:



   Efter att man mördat Olof Palme vågade inte Ingvar Carlsson som blev socialdemokraternas nya partiledare att hålla de vallöften som Olof Palme hade lovat, med fortsatt utbyggd välfärd, utan han införde istället alla de förändringar som moderaterna ville ha, som Olof Palme var emot.


   År 1989 genom inflytande av folkpartiet och med stor sannolikhet av moderaterna gjorde socialdemokraternas ledning och partiledare Ingvar Carlsson "tidernas största skattereform" och omfördelade 100 miljarder av våra svenska skattepengar till främst de rikaste i Sverige och satte landet Sverige i skuld till utländska centralbanker och utländska företag.

   För den svenska socialdemokratiska välfärdsmodellen var detta ett trendbrott.


   Valet därpå år 1991 vann moderaterna valet, och år 1994 gick Sverige med i EU under moderaternas ledning.


   Statsskulden ökade med ca 800 miljarder på 5 år efter att moderaterna, folkpartiet och socialdemokraternas ledning hade genomfört tidernas största skattereform i Sverige.


   Statsskulden låg på ca 600 miljarder år 1991 och på över 1400 miljarder år 1996!


   Statsskulden låg på ca 30 miljarder år 1970, idag ligger statsskulden på nästan 1300 miljarder!

   Övrig källa: http://www.landguiden.se/lander/europa/sverige/modern-historia



   Från aftonbladet:

   "Att personer inom Säpo kan ha haft ett finger med i attentatet på Sveavägen, tillsammans med Sydafrika, är ingen omöjlighet. Stämningarna mot Olof Palme inom delar av Säpo var lika hätska som i Pretoria.

   Motiv saknades alltså inte, resurser inte heller. Endast Säpo kunde exempelvis med säkerhet veta att Olof Palme inte hade några livvakter den där fredagskvällen i februari 1986. Och att hålla reda på hur Palme rörde sig var Säpos uppgift. De skulle ju skydda honom.

   Om Palmeutredarna menar allvar med att vilja satsa resurser på Sydafrikaspåret ska de sluta leta på Arlanda.

   De bör i stället syna sina hemliga kollegor inom Säkerhetspolisen.

Lars Borgnäs, journalist"

   Källa: http://www.aftonbladet.se/debatt/article23694513.ab

   


   Från sidan ekonomifakta:

   "Sverige hade fram till 1989 en bolagsskatt på 52 procent. Vid skattereformen 1990-1991 sänktes bolagsskattesatsen först till 40 och sedan 30 procent. Samtidigt breddades skattebaserna genom att en rad avdrags- och reserveringsmöjligheter slopades. Mellan 1994 och 2008 var skattesatsen oförändrad på 28 procent. 2009 sänktes den till 26,3 procent och 2013 till 22,0 procent."

Källa: http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Skatter/Skatt-pa-foretagande-och-kapital/Bolagsskatt/



   "Under och efter krisåren i början på 1990-talet ökade skulden kraftigt och var i mitten av årtiondet uppe i cirka 1 400 miljarder kronor. Skuldkvoten, det vill säga statsskulden som andel av BNP, uppgick under dessa år till närmare 75 procent men har under senare år minskat till omkring 35 procent."


   "Statsskulden påverkas framför allt av hur statens utgifter och inkomster förhåller sig till varandra. Om staten har högre utgifter än inkomster innebär det att staten måste låna pengar för att täcka underskottet. Utöver detta betalas ränta på statsskulden. Skulden påverkas också av till exempel valutakursförändringar då skulden finansieras med lån i både svensk och utländsk valuta."


   "Skulden finansieras till nästan 70 procent av lån i svenska kronor. Detta görs genom att ge ut obligationer och statsskuldsväxlar. Endast en mindre andel lånas direkt från privatpersoner och mindre företag, ofta i form av premieobligationer. Resterande lånas av stora pensionsfonder, försäkringsbolag, kommersiella banker och Sveriges Riksbank men också utländska centralbanker."

   Källa: http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Offentlig-ekonomi/Statsbudget/Statsskulden/



   Då kan man fråga sig, vilken kris? Kostar energi, mat och bostäder verkligen 800 miljarder på 5 år?


   Med tanke på att vi redan hade byggt upp Sveriges vattenkraftverk som håller i hundratals år med väldigt lite underhåll, samt redan byggt upp våra bostadshus på 60-talet (miljonprogrammet) som också håller i hundratals år med visst underhåll, samt att våra åkrar producerar mat till hela Sveriges befolkning för en väldigt liten kostnad, resterande produkter som vi verkligen behöver producerade vi själva här i Sverige med våran moderna teknik, då finns det egentligen ingenting som kostar 800 miljarder på 5 år.


   Moderaterna och folkpartiet lurade sannolikt ledningen i socialdemokraterna och hittade på att Sverige har en kris och behöver en skattereform, bankerna ville sätta landet Sverige och våran befolkning i en skuld som vi aldrig kan betala av, och på så sätt bli kontrollerade utav utländska centralbanker och av stora företag.


   Vilka var riskerna med att låna pengar från utländska banker, och sätta landet Sverige i skuld till dem?


Förutom att dessa utländska banker får ett större inflytande över Sveriges politik och våra företag och naturresurser samt våran arbetskraft?



   "I samband med 1990/91 års skattereform ersattes den sedan länge

bärande principen för svensk skattepolitik, nämligen förmågeprincipen,

med likformighetsprincipen som innebär att en krona

skall beskattas lika i princip oavsett hur den har intjänats och av

vem. Olikheter i förmåga utjämnas i stället via socialpolitiken.

Följden av denna omläggning blev nya och mycket höga marginaleffekter,

100 procent för stora befolkningsgrupper enligt

våra beräkningar. Men dessa drabbar inte som förr hushåll med

de högsta inkomsterna, utan barnfamiljer och låginkomsttagare".


   Källa: http://www.timbro.se/bokhandel/pdf/75664941.pdf


Målningen ‘’Justitia’’ gjord av konstnären Maarten van Heemskerk, 1556.

Ekonomisk rättvisa:


Ekonomisk rättvisa är inte en sak som ska ske mellan kvinnor och män, ekonomisk rättvisa är en sak som ska ske mellan fattiga och rika. Så hur kan vi uppnå ekonomisk rättvisa i samhället idag?


En sak är att sätta ett maxtak på ägande, tex att ingen människa eller företag får äga mer än 10 miljoner kronor exl skulder, eller att ingen människa får äga mer än 10 hektar mark, om någon äger mer än detta så ska staten beslagta dessa egendomar eller också så kan vi införa en enormt progressiv skatt, där man som företag eller privatperson får skatta enorma belopp om man äger mer än man behöver för att överleva och trivas.



En progressiv skatt kan se ut såhär:


Inkomster på: 0 - 60 000 kr per år = 0 kr i skatt per år.


60 000 - 100 000 = 5 % i skatt per år.


100 000 - 200 000 = 10 % i skatt per år osv, upp till 1 000 000 kr och över, vilket blir 100 % i skatt per år.


Ex. Du tjänar 270 000 per år, skatten blir då på de första 60 000 - 100 000 = 5 % i skatt vilket blir 2 000 kr.

Från 100 000 - 200 000 = 10 % i skatt, vilket blir 10 000 kr.

Från 200 000 - 270 000 = 20 % i skatt, vilket blir 14 000 kr.


Den sammanlagda skatten blir då 2000 + 10 000 + 14 000 = 36 000 kr i skatt för detta året.


När vi når upp till 1 miljon och över, så blir ju skatten 100 %, vilket ger staten alla pengar över denna summan. Därför lönar det sig inte att arbeta mer än detta, och på det viset sparar vi på våra kroppar, men framför allt på världens naturresurser. Detta ger oss ett mera jämlikt och ekonomiskt rättvist samhälle.




Vi kan använda samma modell för markägande för både företag och privatpersoner.


0 - 1 hektar mark = 0 kr i skatt.


1 - 2 hektar mark = 10 000 i skatt per år.


2 - 3 hektar mark = 20 000 i skatt per år, osv upp till 10 hektar mark som ger en årlig skatt på 100 000 kr.


Detta gör att det inte lönar sig att äga mark längre och staten/ det gemensamma, kan ta över denna marken och ge bort 1 hektar mark till varje svensk medborgare, som lovar att bo på, och använda marken, till att leva så självförsörjande som möjligt, med egna odlingar och egna matdjur, som familjen kan slakta och äta, och på så vis bli mera oberoende utav andra länder, så att vi svenskar ska få våra basala behov tillgodosedda för all framtid, utan att behöva sälja oss själva eller behöva vara beroende utav andra för att överleva.

KONTAKTA OSS

Naturens Parti är en ideell förening med org.nr: 802499-7044. Kontakt:


www.info@naturensparti.se