Källa bild: https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenskt_Näringsliv
Från ETC:
Svenskt näringsliv satsar miljoner på ny trollfabrik.
Fettmobbing, lögner och hatiska bilder.
Från ett tiotal konton i sociala medier sprids i organiserad form grova inlägg som hånar den rödgröna regeringen.
Dagens ETC:s genomgång visar att Svenskt näringsliv investerar miljontals kronor i en storskalig trollfabrik.
Källa:
https://www.etc.se/inrikes/svenskt-naringsliv-satsar-miljoner-pa-ny-trollfabrik
Detta vill vi:
- Inga lobbyorganisationer ska få påverka nyheterna i Sverige, utan nyheterna ska produceras demokratiskt, och ska röstas fram genom ett medborgarråd som ska ge en bred och rättvis bild av nyheterna i världen idag.
Medborgarrådet ska bestå utav människor med skilda religioner, etniciteter och från olika samhällsskikt. Läs mer under: "Ägarkoncentrationen i våra nyheter".
- Visa vad ledarna för bägge sidor utav konflikterna har att säga, tex, i Syrien, Iran och Turkiet. Både Libyen, Afghanistan och Irak hade det bättre, innan västvärlden ingrep och införde deras version utav "demokrati" i dessa länder.
Vi får inte låta USA införa deras "bombnings demokrati" i Iran, eller i andra länder, som idag är helt självförsörjande, har fred, och en väldigt god infrastruktur.
- Fritt och öppet internet, utan censur.
Ta bort all nyhetscensur, åsiktscensur, politisk censur och andra typer av censur på internet.
All media behövs, och alternativa medier belyser andra sidor av verkligheten som granskar makthavarna på ett sätt som de inte gillar, därför införs olika typer av censur på internet.
Detta inskränker på våra friheter på nätet, som är till för att skydda makthavarna (banker, stora företag och staten) så att all kritik mot makthavarna tystas.
Vi måste värna om våran yttrandefrihet!
Från Arbetaren:
Ny chef i trollfabriken:
I politiken har vi alla varsin röst, men om vi röstar på någonting som strider mot företagarnas intressen griper Svenskt Näringsliv in för att påverka de politiska besluten. I en tid när falska nyheter och lobbyism alltmer styr opinionen blir det viktigt att fråga sig:
Vem har mest pengar att trolla med?
Hur får man ett parti att ändra åsikt? Med intensiv uppvaktning, hemliga möten och löften om lönsamma samarbeten.
Hur får man en enskild politiker att ändra åsikt? Med löften om toppjobb efter det politiska uppdraget.
Hur får man en enskild väljare att ändra åsikt? Med trollfabriker och falska nyheter.
De senaste fem åren har Svenskt Näringsliv lagt mer än 227 miljoner kronor på lobbyism.
Den 13 juli 2017 skriver nyhetssajten Arbetsmarknadsnytt att konflikten i Göteborgs hamn grundar sig i att Hamnarbetarförbundet kräver fler tv-kanaler i lunchrummen. Den 20 januari 2018 lägger Facebooksidan Skattefakta ut en bild på en leende finansminister bredvid en grav och en sörjande familj. ”Ny arvsskatt förslås.”
Den 11 april lägger samma sida ut en bild på en vinkande Jonas Sjöstedt med texten: ”Hej, hej, jag heter Jonas Sjöstedt och jag vill göra 140 000 personer arbetslösa.”
Hamnkonflikten handlade aldrig om tv-kanaler. Regeringen vill inte införa ny arvsskatt. Jonas Sjöstedt vill inte göra 140 000 personer arbetslösa. Det är vad vi brukar kalla falska nyheter.
Hemsidor, bloggar och Facebookkonton som Arbetsmarknadsnytt, Rödgrön röra, Jobbfakta, Välfärdsfakta och Skattefakta kan för en enskild väljare framstå som oberoende nyhetsförmedlare, men de finansieras och koordineras alla av Svenskt Näringsliv.
LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldssons kroppsvikt hånades nyligen i ett inlägg. I ett annat skrev man att Sveriges Radio styrs av Vänsterpartiet. När en privatperson öppet frågade vilka sidor som egentligen kontrolleras av Svenskt Näringsliv, blev han uthängd för 45 000 följare på Facebook med fakta om fackmedlemskap och insinuationer om ”vilken roll han egentligen spelade”. Hans arbetsköpare lades till i inlägget.
Nu är det makten själv som trollar.
Trollfabriker är ingenting nytt, ändå har någonting förändrats. I Sverige har de främst drivits av grupper som – oftast på lösa grunder – upplever sig som underdogs och samhällskritiker. Nu är det makten själv som trollar. Det är en viss skillnad.
Svenskt Näringsliv-koncernen har en förmögenhet på 16 miljarder kronor. Stiftelsen Fritt Näringsliv, som koordinerar propagandasidorna i sociala medier, tilldelas tiotals miljoner om året. Det är summor som fack, folkrörelser och samhällskritiker inte kommer i närheten av.
Näringslivet har använt sina pengar till att skydda vinster i välfärden trots att folkmajoriteten ville få bort dem. De har använt dem till att starta en regeringsutredning om inskränkt strejkrätt i en tid då nästan ingen strejkar. Mer politisk makt kommer att förskjutas åt näringslivets håll om lobbyismen påverkan på den allmänna opinionen fortsätter att öka.
I arbetarrörelsens barndom ägde näringslivet i stort sätt hela det offentliga samtalet. Svaret var den gången var folkrörelsearbete. Mobilisering, samtal, möten människor emellan. Kanske är detta det bästa motgiftet mot näringslivets propagandamiljoner, mot alla dessa pengar som förvandlar demokratin till ett dåligt skämt.
Källa:
https://www.arbetaren.se/2018/05/11/ny-chef-i-trollfabriken/
Från Proletären:
Människan har alltid varit nyfiken och bedrivit forskning. Nya kunskaper har kommit till och gamla, felaktiga ståndpunkter har fått överges.
Samtidigt har det alltid funnits reaktionära krafter som inte velat få den världsbild omkullkastad, som de byggt sin maktställning på. Så vetenskapsförnekare är inget nytt. Den forskning som inte passat in, har makthavare i alla tider försökt tysta ned.
Tidigt insåg oljebolagen att utsläppen från förbränning av olja, kol och gas skulle få en massiv påverkan på klimatet. Men eftersom deras vinster hotades av den kunskapen, och eftersom hela kapitalismen som system var totalt beroende och helt otänkbar utan fossil energi, fick kunskapen ingen spridning. Men nu när konsekvenserna i miljö och klimat har börjat bli påtagliga, så går det inte längre att tysta ner forskningsresultaten.
I takt med att det blir allt tydligare att det pågår en global uppvärmning kommer kapitalet att på olika sätt försöka utnyttja detta till sin fördel. Det tydligaste och enklaste sättet är att framställa sina produkter som gröna och hållbara för att locka konsumenterna och vinna fördelar i konkurrensen.
I bakgrunden pågår också ett större spel där storfinansen håller sig framme för att styra och profitera på den omställning som är nödvändig. Stora offentliga investeringar hägrar. Men de agerar också politiskt för att leda opinionen i rätt riktning, bort från systemkritik och antikapitalism. Miljardärklubben World Economic Forum är en av de som håller i trådarna.
Vissa borgerliga riktningar står för olika grader av förnekelse. Vissa menar att det över huvud taget inte pågår någon global uppvärmning. Några menar att jorden visserligen blir varmare men att det är naturliga orsaker som ligger bakom.
Även bakom dessa grupperingar finns starka ekonomiska intressen. I denna riktning verkar ett antal libertarianska, amerikanska tankesmedjor, som Heartland Institute och i bakgrunden fossilundustrin. De menar att klimatrörelsen är en vänsterkonspiration för att inskränka den fria marknaden och införa socialism. Andra, så kallade vänsterkritiker menar istället att hela klimatfrågan är skapad för att stärka den kapitalistiska världsordningen, för att manipulera opinionen och ta en än starkare kontroll över samhället.
Det lustiga är att det faktiskt finns sanning i båda teorierna. Inte så att klimatförändringen är en konspiration. Den är en realitet. Naturligtvis vill vi inom vänstern att klimatrörelsen intar en systemkritisk och antikapitalistisk hållning. Och högern har alltid från kapitalismens början försökt att manipulera opinionen och kontrollera både tänkandet och naturresurserna.
Kapitalet kommer alltid att använda förändringar och osäkerhet till sin fördel, så också klimatfrågan...
...Kapitalet försöker naturligtvis å ena sidan neutralisera eller oskadliggöra den systemkritik som klimatfrågan börjar skapa. Å andra sidan kommer kapitalet självklart att utnyttja situationen för att ytterligare flytta fram sina positioner och tjäna pengar på den omställning som uppvärmningen kommer att kräva...
Källa:
Från Aftonbladet:
Åsiktsbranschens dolda supermakt:
Jan Scherman om hur näringslivet påverkar opinionen med en armé av tankesmedjor och ljusskygga sajter
Bilder där Alice Bah Kuhnke jämförs med islamiska staten och Stefan Löfven med maffian.
Trollkonton som trakasserar, hånar och förlöjligar sina politiska motståndare på ett sätt som Hanif Bali skulle skämmas över.
Men det är inte ryska trollfabriker som ligger bakom. Det är Svenskt Näringsliv, som i år lägger 200 miljoner kronor på att få fram högerns agenda i valet.
I varje valrörelse är det lätt att förföras av den jämlika sekundjakten i tv. Lätt att bländas av strävan efter rättvis fördelning av ordet. Spaltkilometerna i pressen ska vara jämnlånga. Men bortom allt detta finns en opinionsbildning där partierna backas upp av ideologiska intressen och organisationer. Här räknas pengarna, och den som har mest miljoner får störst möjligheter.
Och i kampen med kulorna som vapen vinner det privata näringslivet med bred marginal genom att ett konglomerat av tankesmedjor med 20 gånger mer kapital än de pengar idéföretagen som står till vänster förfogar över.
Lika bra att säga det på en gång – dessa nya siffror finns i en färsk rapport från Arenagruppen, som ju står till vänster. Men när jag nagelfar undersökningen, som före detta grävjournalisten Sverker Lindström gjort, så vill jag bestämt hävda att det är ett gediget arbete med tydliga källhänvisningar. Rapporten Pengarna
i samhällspolitiken innehåller kalla fakta.
Varje år investerar privata företag, näringslivsorganisationer och stiftelser 200 miljoner kronor i tankesmedjor som har en liberal och borgerlig inriktning. Motsvarande belopp till vänster ligger på 10 miljoner årligen. Pengarna till höger kommer bland annat från organisationen Svenskt Näringsliv, familjen Ax:son Johnson genom storföretaget Nordstjernan och landets rikaste parti, Centerpartiet, tillsammans med Bertil Ohlin-stiftelsen, finansierad av liberala stiftelser som äger dagstidningar.
Det privata näringslivet har de senaste 50 åren satsat drygt tre miljarder kronor på tankesmedjor. Tillbakablicken är viktig. Vid ingången till 1970-talet startade Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF, en ideologisk propagandaoffensiv, orkestrerad av legendariske informationsdirektören Sture Eskilsson, som i ett PM linjerade upp hur vänstervågen skulle brytas. Med ordföranden Curt Nicolin i spetsen inleddes kampen mot löntagarfonder och trygghetslagarna i arbetslivet och för privatiseringar i välfärdssektorn, avbyråkratiseringar, skattesänkningar för bolag och privatpersoner. Under mottot ”Satsa på dig själv” blev näringslivet en del av dagspolitiken. Direktörerna framträdde offentligt, som vore de ett slags extra partiledare.
En av dem, Ian Wachtmeister, blev sedermera också partiledare.
På ett möte i SAF-huset uppmanade han direktörerna att agera mot löntagarfonderna, med ”tarvliga argument”. SAF blev en idéburen politisk kamporganisation som sedan slogs ihop med Industriförbundet och blev dagens Svenskt Näringsliv.
I dag är enskilda företagsledare inte lika profilerade. Med ett och annat undantag, typ Leif Östling och hans berömda ”vad faen får jag för pengarna”.
Näringslivets linje förs i stället fram genom investeringar i tankesmedjor som Timbro, Frivärld, Reforminstitutet, Ratio, Institutet för Näringslivsforskning, Centrum för rättvisa, Entreprenörsforum, Den nya Välfärden och SNS.
Den sistnämnda, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, är extra intressant genom sin numera korporativa medlemskader av privata företag, statliga myndigheter, universitet och högskolor vilka alla betalar medlemsavgifter. Detta innebär att närmare 10 miljoner skattekronor går till, som det står i SNS stadgar, ”att verka för en samhällspolitik som skapar gynnsamma betingelser för det allmänna framåtskridandet på marknadsekonomins grund”.
Näringslivets politiska arbete är betydligt mer sofistikerat än för 50 år sedan. Men stödkapitalet är ograverat stort. Näringslivet har också öppnat en mer aggressiv front i sociala medier där Näringslivets Mediaservice inte drar sig för vulgära personangrepp på den låga nivå som ofta gäller på nätet. Det sker från sajter och twitterkonton som ”Rödgrönröra”, ”Välfärdsfakta”, ”Jobbfakta” och ”Skattefakta”.
Här har det under detta valår lagts ut nidbilder på Stefan Löfven som en Simpsonfigur skrivandes på en griffeltavla att ”LAS-debatt är viktigare än sexualbrott”. På en annan Löfven-bild finns texten
”#Hyckleri” och påståendet att statsministern slösar bort skattemiljarder på asylbedragare.
Detta, som ju ingenting annat är än en svensk trollfabrik, kallar Svenskt Näringsliv för ”faktabaserade sidor” i sin senaste årsredovisning.
När hatiska angrepp legitimeras av etablerade maktcentra som Svenskt Näringsliv skickar det signaler till alla som hatar och hotar på nätet: hata och hota ännu mer. I förlängningen underminerar den här typen av sanktionerade lögnattacker sakta men säkert demokratin. Ändå pumpar Svenskt Näringsliv genom Timbro och Stiftelsen Fritt Näringsliv miljoner till kampanjerna på nätet. Förra året nästan fyra miljoner kronor.
Det privata näringslivet är ett kraftfullt särintresse som i decennier agerat offensivt och ideologiskt konsekvent. Det som utåt framstår som faktabaserat har under ytan och på sociala medier utformats till systematiska lögner mot framför allt socialdemokratin och fackföreningsrörelsen.
Och allting pekar på att investeringarna är långsiktiga. Ur Arenarapporten saxar jag följande: ”Stora skaror av intresserade ungdomar har utbildats ideologiskt och getts redskap att skriva och debattera ... Viktigast är nog en omfattande talangutveckling som inneburit att många i dag tongivande debattörer har starka ideologiska kopplingar till arbetsgivarintressen”. De näringslivssponsrade rösterna i samhällsdebatten når alltså ut långt bortom tankesmedjorna och tidningar som Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten.
Myten om att direktörerna blivit ”så tysta” skymmer sikten för en verklighet där åsiktsbildningen präglas av obalans. Det behövs inte längre någon högljudd Curt Nicolin, ingen skränande Wachtmeister eller någon burlesk Leif Östling. Effektiviteten består av en armé med åsiktsföretag som sprider sitt budskap med imponerande genomslag i medierna och där det hatfyllda gömmer sig under märkliga sajtnamn på nätet.
Sedan är ju pressen som helhet mest moderat, liberal och borgerlig, även om de flesta numera använder epitetet ”obundna”. Men megafonerna är starka och det blir särskild genomslagskraft när till exempel Dagens Industri på ledarplats vill att moderaterna tar SD i handen. Eller när DN uppseendeväckande konsekvent dissar Stefan Löfven för allt från att han inte är tillräcklig snabb i debatterna till att han vinglar och velar i politiken.
Jo, men visst, socialdemokraterna och vänstern agerar också. LO ger ekonomiskt politiskt stöd till det parti där medlemmarna tidigare var kollektivanslutna. Här finns också tuffa tag på nätet och känslostarka grepp.
Riksdagspartierna investerar detta valår mellan 340 och 350 miljoner i marknadsföring. Jämför detta med näringslivets årliga 200 miljoner, som ensidigt går till att föra fram de borgerliga idéerna.
Hur man än vrider och vänder på alla siffror så har det privata näringslivet överlägset mest resurser i samhällsdebatten. De vinner i uthållighet och mest investerat kapital i tankesmedjor per år. De vinner i antal tankesmedjor. De vinner genom att den politiska dagordningen förskjutits till näringslivets favör.
Företagsklimatet har länge varit viktigare än de klimatfrågor som gäller vår livsmiljö. Sänkta bolagsskatter och inkomstskatter är viktigare än skattesmitningar, kapitalflykt till utlandet eller ekonomisk brottslighet. Frågan om flexibilitet i anställningsformer dominerar över frågan om starkare trygghet för enskilda löntagare.
Det är game, set och match till det privata näringslivet i spelet om opinionsbildningen.
Nu vet vi, svart på vitt, hur balansräkningen ser ut med näringslivet som en ekonomisk supermakt i åsiktsbranschen. Vapnen är långtifrån blanka som det borde vara i ett demokratiskt samhälle.
Märkligt nog verkar mytbildningen om arbetarrörelsens ekonomiska åsiktsstyrka leva kvar. Är möjligtvis denna vanföreställning också ett resultat av högertankesmedjornas mångåriga och påkostade lobbyingarbete?
Källa:https://www.aftonbladet.se/kultur/a/A2wdWq/asiktsbranschens-dolda-supermakt
Från Folkbladet:
"Vem kunde tro att Svenskt Näringsliv trollar på nätet?"
Att ryska trollkonton kan komma att hota det svenska valet i höst vet nog de flesta. Men att företagsorganisationen Svenskt Näringsliv själva bedriver trollverksamhet på nätet trodde, det var det nog få som misstänkt.
Facebooks grundare Mark Zuckerberg hann knappt lämna senaten i USA innan nästa nyhet om trollfabriker nått undertecknad. I Zuckerberg fall utfrågades han om Facebooks inblandning i skandalen kring Cambridge Analytica, där information om miljoner facebookanvändare använts av byrån för att genom riktade annonser och köpt material skapa opinion i det amerikanska valet.
Nu nås jag i stället av nyheten om att Svenskt Näringsliv, som bland annat brukar debattera här på Folkbladets debattsida, ligger bakom högst tvivelaktiga konton på sociala medier som utan någon tydlig avsändare misskrediterar regeringen, LO och liknande organisationer på vänsterkanten och sprider falska nyheter.
I februari rapporterade P1 Sveriges Radio om den italienska tidningen La Stampa, som på grund av massiva attacker i kommentarsfält och på sociala medier tillslut började spåra var kommentarerna kom ifrån. Till saken hör nämligen att dessa attacker bara kom när tidningen skrivit något om Sverige, och oavsett vad de skrivit om handlade kommentarerna nästan uteslutande om migranter.
Och meddelandena kom från servrar i Litauen och Ukraina. Tidningen själv betraktade ”attackerna” som ett sätt för utomstående part att smutskasta Sverige, som de menar ofta ses som ett föregångsland i Italien, och att dessa konton skapats för att ändra den bilden av Sverige.
Dessa konton är med stor sannolikhet inte ”riktiga” användare, utan så kallade botar som är helt automatiserade och helt datorstyrda. Många kan vittna om att man stött på konton som inte verkar vara ”på riktig”.
Fake news och ryska påverkansaktioner inför det svenska valet återkommer i rapporteringen var och varannan dag, och sägs vara de främsta hoten mot valet i september.
Frågan är om vi ska lägga så stor skuld på Ryssland i det här fallet.
Aftonbladet intervjuade Robert Egnell, forskare vid försvarshögskolan, om hur säkerhetsläget egentligen ser ut. På frågan om skräcken kring rysk desinformation egentligen är överdriven menar Egnell att man ska ta de ryska påverkansaktionerna på allvar, men att de egentligen bara spär på en rådande ordning i samhället med stor polarisering, och att själva sårbarheten ligger i att vårt förtroende till svenska systemet är lågt.
Att Svenskt Näringsliv därför spär på den polariseringen genom att själva sprida fejkade nyheter och sänka nivån på den politiska debatten är oroväckande.
Svenskt näringsliv företräder runt 60 tusen medlemsföretag. Många av dem är här ifrån Västerbotten. Frågan är vad länets företag tycker om att de indirekt finansierar den här typen av ohederlig opinionsbildning?
I skandalen kring Svenskt näringsliv är det Dagens ETC som granskat ett stort antal konton på Facebook som finansieras av just företagsorganisationen. Sidor som Jobbfakta, Arbetsmarknadsnytt eller ”jätten” i sammanhanget, Rödgrön röra med 44 tusen gilla-markeringar sprider inte bara bilder för att göra narr av de politiska motståndarna, utan likväl rena faktafel, som numer gör sig bäst känt som fake news.
Och alla sidornas högst tvivelaktiga innehåll möjliggörs av pengar som kommer direkt eller indirekt från Svenskt Näringslivs fickor.
Tycka vad man vill om den rödgröna regeringen, eller för den sakens skull om Svenskt Näringsliv. Men att stora, svenska intresseorganisationer faktiskt bedriver en schysst valrörelse med fokus på det politiska innehållet tycker inte jag är för mycket begärt.
Förhoppningsvis inte heller de tiotusentals företagen som betalar Svenskt Näringsliv för att driva deras företagsfrågor.
Eller jag menar så klart: ”Betalar Svenskt Näringsliv för att polarisera debatten, möjliggöra för ryska påverkansaktioner i Sverige och sprida fejkade nyheter”.
Källa:
https://www.folkbladet.nu/2018-04-20/vem-kunde-tro-att-svenskt-naringsliv-trollar-pa-natet
Svenskt näringsliv har anställt en hel fabrik sk "trollfabrik" med arbetare sk "troll" som är inne på olika forum på internet och förnekar klimatförändringarna som sker idag, och skyller klimatkrisen på naturliga omständigheter. Dessa forum kan vara olika grupper i tex, facebook.
Klimatförändringarna är det värsta som kan hända för ett stort företag, för att orsaken till klimatförändringarna, beror bland annat på att stora företag skövlar regnskogar, för att odla GMO soja till deras kor, korna släpper i sin tur ut metangas som värmer upp atmosfären 30 gånger snabbare än koldioxid. Detta betyder att stora företag som tex, McDonalds, måste stänga igen sina restauranger eller övergå till kycklingkött, lammkött, eller vegetariskt kött som inte innehåller GMO soja. Desamma gäller tex stål, där företagen skövlar svenska skogar och gräver gruvor som förstör miljön, och orsakar enormt mycket koldioxidutsläpp.
Därför har svenskt näringsliv anställt en hel fabrik med människor som är inne på olika forum på tex; facebook, för att övertyga miljövänner och andra människor att klimatförändringarna har naturliga orsaker, att vaccin är säkert, och att Sverige är beroende utav andra länder, och att vi aldrig skulle klara oss utan bankernas pengar, företagens arbeten och statens beskydd.
Sanningen är tvärtom, bankerna skulle gå under om vi inte accepterade pengar, stora företag hade inte kunnat producera en enda bil, och staten hade inte fått en krona i skatter, om vi hade levt självständigt, helt på eget odlande, egna matdjur, och hade egna hus med egen brunn och egen energi.
Därför ser vi bara vad svenskt näringsliv vill att vi ska se på Tv nyheter, radio och i tidningar. Därför visar nyheterna endast visar en sida av alla konflikter, tex så visar man bara USAs version av kriget i Syrien, men man får aldrig höra vad Assad har att säga om saken. Desamma gällde i Irak, där företagens nyheter ljög om massförstörelsevapen, så att stora företag kunde stjäla oljan i Irak, desamma gäller Ghaddafi, som var Afrikas mest utvecklade land, där USA och Nato bombade sönder all livsviktig infrastruktur, och stal olja och gas från Libyerna. Idag är slaveriet utbrett i Libyen och människor lever i svält och misär.
Desamma gäller i Iran, där man inte får höra Irans ledares åsikt utan bara vad USA har att säga om oljetankarna som beslagtagits.
Alla Tv nyheter, stora tidningar, radionyheter styrs utav svenskt näringsliv, som propagerar för stora företags intressen, som oftast står i konflikt med vanliga människors intressen. Vi måste låta vanliga människor ta över Tv nyheterna igen, inte privatägda nyheter som Tv 4 sänder, och verkligen visa vad båda parter utav alla konflikter har att säga om konflikterna, både i tidningsform och på Tv!