Ekologiskt hållbart material

NATURENS PARTI

SANNING RÄTTVISA KÄRLEK

Hemp harvesting in France.

By Aleks - Own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=4473335

Hemp plastic interior of a car door.

Work by Christian Gahle, nova-Institut GmbH

Källa: https://en.wikipedia.org/wiki/Hemp

Hemp plastic column, automobile.

Work by Christian Gahle, nova-Institut GmbH.

Källa: Källa: https://en.wikipedia.org/wiki/Hemp

Naturens Partis politiska ståndpunkt:

 

# Införa storskalig industri för Svensk Hampa, för att ersätta fossilojan och tillverka plast, betong, isolering, medicin, kläder, mat, etc av hampa.

Tillverkningen sker för inrikes bruk i Sverige främst, men också att exportera Svenska ekologiskt hållbara hampaprodukter som: Plast, Kläder, Betong, Papper, etc, och därmed minska skogsavverkningen och spara planetens naturresurser världen över.

 

 

# Avveckla tillverkningen och importen av alla produkter som utvecklats från fossilolja som tex, plastpåsar, engångsplastartiklar och all övrig fossilojebaserad plast, och istället byta ut fossilojeplasten till ekologiskt nedbrytbar plast.

 

 

# Avveckla användningen av fossilolja inom Sveriges gränser, inom ramen för en trettioårsperiod, och istället producera energi från tex: Geotermisk värme, Solceller, Vindkraft och Vattenkraft. Samt att använda: Eltransporter, Elektriska maskiner, Arbetsdjur, Etanol, Etc.

 

 

# Stoppa all användning av bomull, polyester och nylon. När dessa materialen produceras, används och sprids enormt stora mängder kemikalier och andra giftiga ämnen som förstör våran Natur. Istället för dessa materialen ska hampa användas.

Hampan är ekologiskt hållbar för Naturen och kräver inga insektsgifter och växer med vanligt Naturgödsel. Mänsklig avföring och urin ska användas för att gödsla alla Sveriges åkrar istället för fossilojebaserad gödsel, som förgiftar och först Sveriges åkerjordar!

Insektsgifterna tränger ner i jorden och dödar alla maskar och allt liv som ger åkerjordarna dess näring. Nu är vi helt beroende av företagens fossilojebaserade konstgödsel för att kunna få något att växa på Sveriges åkrar!

 

 

# Endast biologiskt nedbrytbart tvättmedel. diskmedel och tvålprodukter ska importeras, produceras och användas i Sverige. All schampo, tvättmedel, diskmedel och tvål ska kunnas släppas ut direkt i våra hav och grundvatten utan att försämra, förgifta eller påverka våran natur negativt.

Hemp plastic automobile glove box.

Source: Work by Christian Gahle, nova-Institut GmbH. Källa: https://en.wikipedia.org/wiki/Hemp

Hemp composite sink basin.

AuthorFlorian Gerlach (Nawaro).

Källa: https://en.wikipedia.org/wiki/Hemp

Hemp interior thermal insulation blocks.

SourceAtelier du Chanvre. AuthorOlivier DUPORT

Källa:https://en.wikipedia.org/wiki/Hemp

Hemp fiber board. AuthorElke Wetzig (elya).

Källa: https://en.wikipedia.org/wiki/Hemp

Concrete block made with hemp in France.

Source: Atelier du Chanvre. Author: Olivier DUPORT.

Källa:https://en.wikipedia.org/wiki/Hemp

Hemp acoustic ceiling insulation.

Author: Sauvageot.

Källa: https://en.wikipedia.org/wiki/Hemp

Hemp thermal insulation. Original image: //commons.wikimedia.org/wiki/File:Daemmung_Hanf_2011-by-RaBoe-03.jpg. Källa: https://en.wikipedia.org/wiki/Hemp

Att bygga hus med det ekologiskt hållbara materialet Hampa.

"Materialet Grafen är 200 gånger starkare än amos stål och är dessutom genomskinligt, böjligt och har en mycket god elektrisk ledningsförmåga." Källa: wiki/grafen

Farmare i USA odlar Hampa istället för tobak och andra grödor då Hampan både kan användas för mat, kläder, bränsle, mediciner, papper och mycket annat.

 

Världens skogar skövlas för att tillverka papper, hampa tillverkar 4,3 gånger mer fibrer per hektar än träd klarar!

 

 

Från sidan: www.svenskahantverkare.com:

 

"Våra bostäder ska skydda oss - inte skada oss:

Vi bygger bostäder för att vi ska få skydd från kyla / värme, nederbörd / sol och vind. I städer skyddar de också från ljud och farliga ämnen. Trots detta är det inte alltid så att vi är mer skyddade inomhus än utomhus.

 

Sedan industrialiseringens början har vi mer och mer använt oss av nyframtagna byggnadsmaterial - mer eller mindre hälsovådliga och miljöfarliga. Och sedan 1940-talet har även nyframställda outforskade kemikalier inträtt i våra byggnader i kopiösa mängder. Idag kan vi fråga oss om våra bostäder verkligen skyddar oss mer än vad de skadar oss.

 

Byggmarknaden florerar av mängder med kemikalier och material som är farliga på ett eller annat sätt. Förlita dig inte på att ett hälsovådligt ämne måste innebära förbud. Det kan t.o.m. vara tvärtom. Tänk bara på asbest och PCB.

 

Stora marknadskrafter låg bakom hampaodlingsförbudet i Sverige 1972. Påtryckningar från både svenska bönder och EU gjorde att förbudet försvann 2002. Uttalande som att hampa liknade det narkotikaklassade cannabis höll inte längre. Nu visste vi bättre. Hampa är en otrolig växt och kan ersätta plast och mineralprodukter inom många områden. Fast det har varit tvärtom, dessa koldioxidförökare ersatte ju hampan. Nu är vi dock jätteglada att hampaodlingen får bidrag från EU vilket har inneburit att vi äntligen kan köpa svensk hampaisolering, den enda riktiga ekoisoleringen. Hampaisolering av denna hampaull innehåller INGA som helst tillsatser. Det är tyvärr den enda isoleringen som man idag kan köpa utan tillsatser - alltså en miljövänlig isolering.

 

Vår enda riktiga ekoisolering - Hampaisolering är ett byggnadsmaterial som kommer tillbaka starkt. Här behövs INGA tillsatta brand- eller mögelhämmande ämnen, ingen borsyra (borax / borsalt) eller ammoniumpolyfosfat, ämnen som är tillåtna men tveksamma. Hampaull har samma brandklass som trä och därför behövs inte brandhämmande ämnen. Till skillnad från pappersisolering, s.k. cellulosaisolering. Cellulosa både brinner och möglar lättare och därför tillsätter man dessa olika tillsatser. Det är inte miljövänlig isolering, tycker vi.

 

Eftersom hampaisoleringen, precis som linisoleringen, transporterar fukt så möglar den inte. Isolering av hampa behöver således inte fuktspärras, så här sätts ingen plast i väggar och tak. Däremot sätter vi en diffusionsöppen luftspärrpapp med en ångbromsande funktion. Ångbromsen monteras på insidan av hampaisoleringen, eftersom vi inte vill ha ventilation i isoleringsfacken och vi vill minska stora mängder ånga att komma in i isoleringen. Om det blir mer ånga i isoleringen än vad den kan buffra bildas det vid minusgrader ute is på insidan av panelen, det vill vi inte ha."

 

Källa: http://www.svenskahantverkare.com/miljo-halsa.php

 

 

 

Från sidan www.växteko.nu:

"Certifierad organisk hampa är en lukrativ och växande världsmarknad, som tycks gå de svenska odlarna förbi.

 

Man kunde bli litet yr i huvudet av ångorna när hampan torkades, det har mina föräldrar berättat från sin ungdom i Estland. De är över 85 år gamla nu. Många finländare, ester och polacker minns från sin barndom att far- och morföräldrarna odlade växten. Även i Sverige var det inte så värst länge sedan hampaodlingarna lades ner. Så sent som i slutet av 1950-talet odlades den på 1.000 hektar och fiberskörden kunde bli upp till 1.000 kg per hektar eller mer, sedan kom förbudet.

 

Odlingarna förbjöds på grund av att hampa också kunde användas för framställning av narkotiska ämnen. Det man odlade i Sverige var dock fiberhampa (Cannabis sativa) och inte den indiska variant som ger hasch och som är en speciell underart (var. indica). Spånadshampa - ett annat ord för fiberhampa - innehåller så lite berusande ämnen att det saknar betydelse. Dagens EU-godkända sorter innehåller ännu mindre av de berusande ämnena, och har förädlats fram för att ge maximalt med fibrer.

 

Jakt efter "nya" naturmaterial:

Egentligen var det de moderna oljebaserade plastmaterialen (nylon m.m.) som slog ut hampafibern som råvara till linor, segelduk och andra textila material. Men plaståldern blev kort. Redan har jakten på ersättningsmaterial börjat. Olja och andra fossila råvaror ska fasas ut av miljöskäl. Bomull som idag är den dominerande fiberväxten, kräver mycket kemiska bekämpningsmedel vid såväl odling som framställning, och betraktas därför numera som en stor miljöbov.

 

Hampa är en miljövänlig växt. Den kräver mindre gödsel än raps och behöver inga kemiska bekämpningsmedel mot skadeinsekter eftersom den producerar egna gifter. Som ett inslag i en ekologisk växtföljd kan fiberhampa bli mycket intressant. Sådant skapar förutsättningar för ett uthålligt jordbruk.

 

Användbar råvara:

Tusentals produkter görs av hampans fibrer, traditionella är hållbara textilier, rep och nät. Eftersom det krävs ganska mycket arbete för att få loss fibrerna från stjälkarna har hampa alltid ansetts vara ett jobbigt alternativ. Hampafibrerna utvinns på samma sätt som lin. Maskinerna bör dock vara kraftigare eftersom hampan är en kraftigare växt.

 

När industrin nu letar efter nya fibrer är hampan mycket intressant. Dess slitstarka fibrer är både fukttåliga och svårantändliga. Hampafiber som isolermaterial och drev, som ingrediens i byggskivor och betong, är intressanta alternativ för den som vill bygga sunda hus. Pappersindustrin kan använda hampafibrer för att få ett starkt papper. Vid förstärkning av mark på sluttningar med geo-textil är hampafibrer mycket användbart. Av restprodukterna kan man göra strö med mycket god fuktabsorberande förmåga.

 

Konstnärer och konsthantverkare gör kläder av materialet, och det är här som moderna beredningsmaskiner gör skillnaden.

 

Förr var hampa mest känt som ett grovt material; idag går det att göra fina klädesplagg som byxor och tröjor utan att de känns vare sig stickiga eller klumpiga.

 

Växande världsmarknad:

Hampa är en naturfiber med mycket stor potential. I Centraleuropa kan hampa ge en produktion av biomassa som är 2,5 gånger högre än exempelvis energiskog under liknande förhållanden.

 

Kina är ett av de länder som odlar mest fiberhampa, under 1996 odlades där 15.000 hektar som gav 20.600 ton fibrer. Skillnaden i avkastning är stor, från 565 kg fibrer per hektar till över 2.600 kg. Med sin långa erfarenhet och lämpliga klimat har Kina ett stort försprång. Världsmarknaden för hampafiber växer dock snabbt. Certifierad ekologisk hampa förutspås bli ett lukrativt marknadssegment, som ännu inte är intecknat. Borde inte svenska odlare få vara med?

 

Lockande EU-bidrag:

I Spanien, Frankrike, Tyskland och Österrike odlas numera hampa i större skala, som råvara till pappers- textil- och träfiber samt till oljeproduktion. I Finland letar man efter nya grödor för bönderna att odla. Hampa blev en populär gröda efter EU-inträdet, eftersom EU betalar produktionsstöd för hampaodling. Stödet gäller endast de sorter som godkänts av EU. "Hampa - framtidens växt" var titeln på ett symposium i Vörå i Finland januari 1998, där konstnären Anita Hemmilä demonstrerade handgjort papper där långa dekorativa hampafibrer byggts in, som kan användas som exklusiv tapet, bara som ett exempel på fiberns mångsidighet. Största problemet i Finland är att hampan behöver lång tid på sig att mogna, så lång att fröna i allmänhet inte hinner mogna där. Det gör utsädesodlingen vansklig och normalt importeras därför utsädet. Fiberskörden görs däremot någon gång mellan blomning och frömognad.

 

I Sverige går det trögare. Jordbruksverket har inte någon frikostig inställning till de odlare som hittills försökt få tillstånd att odla fiberhampa på dispens.

 

Hampa odlades under järnåldern:

I Sverige har hampa odlats under järnåldern (500 f. Kr-1150 e. Kr.) i Skåne, Västergötland, Östergötland, Dalarna, Sörmland, Uppland, Jämtland och Ångermanland, det vet man eftersom de arkeologiska fynden är entydiga. Under tiden 600-1000 e. Kr. sker en kraftig ökning av förekomsten av hampapollen, vilket tyder på en kraftig expansion i odlingen. I vissa områden minskar hampaodlingen vid vikingatidens slut enligt pollenanalyser, men fortsätter framför allt i Dalarna, Ångermanland och Medelpad, där belägg för odling finns även under och efter medeltiden. I de sörmländska herrgårdarnas trädgårdar odlades hampa i de tidigaste historiska fynd man känner. Hampans bastfibrer användes till rep, tyger och varpgarn. Termen hampkrus är en vävterm från Dalarna som egentligen betyder "mönstring med hampa".

 

I Danmark och Norge har man hittat textilfynd från vikingatiden där hampa använts i väven. I den norska Osebergsgraven med sina praktfulla skepp hittade man fragment av vävd hampa, troligen segel.

 

Revolutionerade sjöfarten:

Faktum är att Europas kontakter sjöledes med andra delar av världen varit omöjliga utan tillgång till hampans kraftiga fibrer. Hampaväven kunde göras så tät om man impregnerade den med olja eller tjära, att den kunde användas till hinkar, pumpmembran, och till och med hopfällbara båtar gjordes av materialet. Även otjärad hampa är utomordentligt motståndskraftig mot röta och tål att vara våt eller torr omväxlande utan att ta skada. Framför allt var det som linor och tågvirke hampan revolutionerade sjöfarten, men även som segelduk. När ångfartygen kom minskade behovet av hampa.

 

Dödskampen inleddes 1939. Samma år visades på världsutställningen i New York för första gången damstrumpor av nylon tillverkade av kemikoncernen Dupont. Nylon var resultatet av tio års intensivt forskningsarbete. De oljebaserade, vattenfasta polyamidfibrerna kunde användas till annat än strumpor och mycket snart gjordes bättre linor, nät, trossar, borst och väv av det nya materialet. Därmed var hampans storhetstid förbi - för den gången."

 

Källa: http://www.vaxteko.nu/html/sll/forb_org_biol_odl/odlaren/ODN00-2/ODN00-2D.HTM

 

 

 

DuPont patenterar Nylon:

"Under andra världskriget uppfanns nylon som ersättning för hampa och siden i fallskärmar. Nylon var från början ett varumärke som lanserades av DuPont 1938 men blev med tiden ett allmängiltigt varumärkesord.

 

Tillverkningsprocess:

Syntes av nylon i en kontinuerlig process kan gå till på följande sätt:

 

Råmaterial är luft, vatten och stenkol

 

1.Stenkolen brännes, varvid erhålles koks, lysgas och stenkoltjära. Lysgasen är en biprodukt vid nylontillverkning, men är värdefull och kan användas till annat, vilket ej beskrivs vidare i denna redogörelse för nylontillverkning.

 

Nu börjar flera parallella processer:

 

2.1 När koksen kommer ut ur gasugnen släckes den med vatten. Ur vattenångan som bildas vid släckningen utvinnes hydrogen (vätgas) och oxygen (syrgas).

 

2.2 Stenkoltjäran är basmaterial för ett stort antal tekniska produkter, bl a det fenol, som behövs vid nylonsyntesen.

 

3. Ur luft utvinnes nitrogen (kvävgas). Av denna nitrogen plus hydrogen från processteg 2.1 erhålles ammoniak.

 

4. Av hydrogen från steg 2.1 och fenol från steg 2.2 görs cyklohexanol

 

5. Av cyklohexanol och oxygen från steg 2.1 görs adipinsyra.

 

6. Ammoniak från steg 3 + adipinsyra ger hexametylendiamin

 

7. Genom ytterligare tillförsel av adipinsyra till hexametylendiamin fälles nylonsalt (kaprolaktam = hexametylen-diamin-adipat)

 

8. Nylonsaltet hettas upp under tryck i en autoklav varvid nylonsaltet polymeriseras till en oordnad hög med nylonfjäll.

 

9. Fjällen skakas i en så kallad hopper, så att de i en någorlunda jämn ström går vidare till en uppvärmningsanordning och smälter. En pump trycker ut smält nylon genom en horisontell hålskiva (spinndysa) med mycket små hål. Den smälta nylonen är seg och bildar sammanhängande spindelvävstunna fibrer som hänger ned under hålskivan.

 

10. Väl ute från hålskivan möter nylonfibrerna en luftfläkt, som kyler dem så att de stelnar.

 

11. Fibern kan nu slutbehandlas på två sätt:

 

11.1 Antingen spolas upp på spolar i form av obruten fiber, som lämnar tillverkningsprocessen och går vidare till olika tillämpningar.

 

11.2 Alternativt går fibern till ett sträckverk i flera steg, varvid fiberdiametern minskar.

 

12. Fibern skrynklas nu och huggs upp i småbitar, som packas i stora balar om ca 125 kg för vidare transport till spinnerier för tillverkning av spunnen nylontråd. Skrynklingen gör att de korta fibrerna hugger tag i varandra och inte glider så lätt. Detta bidrar till en stark tråd."

 

Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Nylon

 

 

 

Nylontillverkningen kräver enorma mängder giftiga kemikalier som sedan skadar vår Natur!

 

 

 

Från sidan: www.hampisfaren.se:

 

"Hampafibern är naturens starkaste fiber!

Hampa är väldigt likt lin men skrynklar inte lika mycket. Hampan är lättare att odla, fibrerna är längre och kan spinnas både tunt och tjockt. Hampan har en naturlig lyster, och färgning av hampatextil blir väldigt vackert tack vare fiberns fantastiska absorberande förmåga. Hampa textil kan suga upp mycket vätska och ändå kännas torr och fräsch mot huden.

 

Sedan kan man mäta att hampa fibern är 4 gånger så stark som bomull, kläder i 100% hampa håller längre, blir mjukare och skönare med tiden och snart är det ditt favorit material!

 

Bärare av hampatextil känner sig sval på sommaren och varm på vintern, det är en levande fiber som andas! Hampafibern är helt antistatisk vilket gör att tyget inte drar åt sig smuts vilket i sin tur gör att materialet får antibakteriella egenskaper och motverkar svamp!

Hampa fiberns unika molekylära uppbyggnad gör även att fibern reflekterar ljus och skyddar mot 95% av UV ljuset, medan andra material max skyddar till 30%. Allt detta gör även att materialet passar ypperligt till barn och människor med känslig hud.

Kanske har ni använt mer hampatextil än vad ni vet, designern Ralph Lauren berättade nyligen att han hemligt andvänt hampafibern i sina kläder sedan 1984.

 

Hampa plantan har denna innverkan på miljön:

Hampaodlingar växer snabbt och enkelt kan de växa sig mellan 3-4 meter på en sommar, i varmare länder kan man skörda tre gånger om året! Hampa kan odlas över hela världen, den tål nästan alla klimat!

 

Det finns knappt några kända angripare av hampa, vilket gör att det behövs väldigt lite eller inga bekämpningsmedel alls! Inga ogräs syns till på ett hampafält, hampaplantornas blad skuggar marken, vilket gör att ogräs som försöker tränga sig upp inte får något soljus och ingen energi att växa.

Utav hampa, bomull, lin och jute så är ett hampafält det som kräver minst gödning, minst bekämpningsmedel, minst vatten och minst uppmärksammhet. Där hampaplanta växer mår jorden bra, rötterna går djupt ner i marken och tillför kväve vilket fungerar som naturligt gödningsmedel.

Jorden blir naturligt friskare efter odling av hampa! Den har även en förmåga att rena jorden från tung kemikalier och tillför mycket nytt syre till luften. Hampaodlingar gör alltså nytta för miljön.

Hampan används ofta vid växelbruk för att luckra upp och göra jorden frisk och fri från ogräs till nästa års odlingar av anna gröda.

 

Jämfört med bomullen:

På 1800-talet kom bomullen som var tunnare och bekvämare, det var nytt och blev snabbt populärt. De flesta kläder idag är tillverkade av bomull. Vad spelar det för någon roll då??

 

Bomull kräver hemska mängder kemikalier vid odling i form av bekämpningsmedel och konstgjord gödning! Ungefär hälften av alla gödningsmedel och bekämpningsmedel som tillverkas i USA går åt till bomullsfälten!

 

Här är ett par skräck exempel: år 1993 användes 250 000 ton kemikalier till bomullsfälten över hela världen. År 1994 gick det åt 6000 ton bekämpningsmedel till bomullsfälten endast i Californien. Kemikalierna spolas så småningom ut i bäckar och floder, förstör ekosystemet och förgiftar människornas dricksvatten. Detta har redan lett till att minst 15000 sjöar i USA är så fögiftade att ”ingenting” kan leva i dom!

 

Jorden torkar ut och förlorar sin naturliga energi och vid nästa odlingstillfälle krävs mycket mer kemikalier än året innan. En undersökning i Indien visar att flera arbetare från bomullsfälten dör i förtid och i områden där jordbrukarna har använt sig av stora mängder bekämpningsmedel där finns det också flest incidenter av leukemi, prostata och cancer, många fler barn föds med defekter i dessa områden.

 

Det går även åt stora mängder vatten till ett bomullsfält. För 40 år sedan var Aral sjön i Ryssland världens 4de största innanhav, rikt på fisk och seglande skepp, plötsligt började vatten nivå sjunka på grund av den enorma mängd vatten som gick åt att vattna bomullsfälten i områdena omkring. Nu återsår endast en tredjedel av denna gigantiska sjö och resten har förvandlats till en steril förgiftad saltöken.

 

Varför förstör vi vår egen jord när vi vet att det finns ett alternativ som faktiskt gör gott för allt levande?

 

Den hälsosamma hampan:

Beskrivning av hampa som medicin förekommer så tidigt som 2300 f.Kr. i Kina. Hampfrö rekommenderades för att nära yin. Den kinesiska medicinen betraktar fröna som neutrala, söta och de minskar hetta i kroppen. Indiska Ayurvediska system har rekommenderat hampa för läkande, samt för stärkande behandlingar och för att stärka sexualkraften. I medeltidens Europa förekom hampan ofta i olika medicinska sammanhang. Hampaoljan kallas naturen nyttigaste olja.

 

Hampolja som pressas ur hampfrön är rik på fleromättade fettsyror. Den innehåller stora mängder Omega 3 och Omega 6 som är smörjande och för påde leder och hjärnan och sägs vara livsviktig! Varför utrotar vi så mycket fisk i sökandet efter omegaolja när det finns så enkelt att hämta ur växtriket?

 

Ett hampafrö innehåller 30 till 35 procent olja. På en hektar odlad hampa kan man alltså få ut ca 180liter olja, jämfört mot solrosoljans 220 liter per hektar. Hampolja har en karakteristisk nötig smak och är utsökt på sallad. Flera studier tyder på att oljan också kan bidra till en dramatisk sänkning av kolesterol. Den sägs även ha antiinflamatoriska egenskaper både på kroppens insida och utsida. Ät en matsked om dagen och håll dig frisk!

 

Fröna innehåller även 26 till 31 procent protein. Hampaproteinet innehåller alla de essentiella aminosyrorna och fettsyrorna och betraktas som det mest fullständiga proteinet inom växtriket. Fröna kan ätas som dom är eller göras till proteinpulver för veganer och kroppsbyggare, hampamjöl kan användas av glutenalergiker, och fröna kan ätas av nötallergiker."

 

 

Till sist hoppas jag nu att ni fått ny och gammal kunskap av denna text och blivit inspirerade att börja använda hampa produkter och sprida info om en jäkligt bra produkt som faktiskt skulle kunna behålla vår planet grön och levande!

 

Det går alltså att stoppa stora delar av skogs skövlingen, som leder till fortsatt ökad växthuseffekt, oljeutsläpp och kemikalieförgiftningar på ett relativt snabbt och enkelt vis så!

 

Citat ur boken ”Samtal med Gud” av Neale Donald Walsch. Medförfattare till ”The Secret”

 

”Hampan råkar vara ett av de mest användbara, tåligaste och slitstarkaste materialen på jorden. Ni kan inte tillverka en fiber som lämpar sig bättre för kläder, ett starkare material för rep, ett mer lättodlat och lättskördat material för pappersmassa. Ni fäller hundratusentals träd om året för att ni ska få söndagstidningar där ni kan läsa om hur världens skogar krymper. Hampan skulle kunna ge er miljontals söndagstidningar utan att ni behövde fälla ett enda träd. Faktum är att den skulle kunna ersätta en mängd material till en tiondel av kostnaden.

 

Och det är där haken ligger. Någon förlorar pengar om den här fantastiska växten – som även råkar ha utomordentliga medicinska egenskaper – tillåts odlas”.

 

”För att om man fick odla den så skulle hälften av världens bomullsodlare och nylon- och rayontillverkare och halva skogsindustrin gå omkull”.

 

Hjälp till du också att sprida hampan för en bättre värld! Välj ekologiskt och framförallt välj Hampa! Texten är skriven av Johannes Åhrberg, Grundare av Hampisfären

 

Källa: http://www.hampisfaren.se/hampa-for-miljon

 

 

 

Från Världsnaturfonden, WWF:

 

"Tär hårt på världens sötvatten

Bomull odlas huvudsakligen i tropiska och subtropiska regioner och eftersom odlingen ofta sker i torra områden där sötvatten är en bristvara krävs konstbevattning av stora arealer. Bomull är tillsammans med ris, socker och vete en av de mest vattenkrävande grödorna. Så mycket som 29 000 liter vatten kan krävas för att producera ett kilo bomull! Konventionell bomullsodling har därmed en stor påverkan på sötvattnets kretslopp och dess biologiska mångfald. Och människor lider allvarlig brist på rent dricksvatten.

Miljöfarliga och hälsovådliga kemikalier

Bomullsodling är inte bara vattenkrävande utan kräver också enorma mängder jordbruks-kemikalier, för att minska angrepp från skadeinsekter och ogräs och öka avkastningen. Odlingarna behöver årligen en fjärdedel av världens användning av insektsbekämpnings-medel och en tiondel av ogräsmedlen. Detta leder ofta till att andra organismer än skadedjuren blir skadade av giftet. Gifterna sprids vidare i näringskedjor och riskerar på sikt att påverka och rubba funktionerna i viktiga ekosystem. Också människor blir sjuka när de exponeras för kemikalierna, i synnerhet bomullsarbetarna ute på fälten. Huvudvärk, illamående, svimningar och svåra allergier är exempel på vanliga åkommor.

Exempel på bomullsodlingens negativa konsekvenser:

Bomullsproduktion leder alltför ofta till ett ohämmat utnyttjande av vattenresurser och mark som påverkar både människor och de naturliga ekosystemen på flera sätt:

 

Bekämpningsmedel från åkrar och föroreningar från fabriker förgiftar kringliggande områden och vatten nedströms.

 

Degradering av jord genom försaltning och erosion.

 

Vattenanvändning som bidrar till brist på grund- och ytvatten.

 

Utarmning av biodiversitet och förlust av naturliga ekosystem och dess funktioner.

 

Illamående, sjukdomar och dödlighet hos jordbrukare och arbetare som exponerats för kemikalier.

 

Skuldsatta jordbrukare, vilket resulterar i bl.a. barnarbete och social marginalisering.

 

Undermåliga arbetsförhållanden i sektorn för klädtillverkning."

 

Källa: http://www.wwf.se/vrt-arbete/vtmarkerstvatten/vattenfotavtryck/1128210-bomull-1a-sida

 

 

Bomullstillverkningen kräver enorma mängder giftiga kemikalier som skadar våran Natur!

 

 

 

Från sidan Sveriges konsumenter:

 

Bomull:

"Kommer från bomullsplantan som är en buske som odlas i varma länder. Bomullen samlas in på stora fält, bearbetas till tråd och vävs till tyg. Det är det allra vanligaste materialet i kläder. Bomull tar lätt upp fukt, kan tvättas varmt, men skrynklar lätt. När bomull odlas besprutas buskarna med mycket bekämpningsmedel, om odlingen inte är ekologisk. Också vid färgningen används kemikalier och det går åt stora mängder vatten för att tillverka bomull. Det leder till att det ofta blir brist på vatten där bomull odlas. Kemikalierna som används kan skada de som arbetar med tillverkningen och rester av kemikalierna kan finnas kvar när vi köper plaggen, då finns det risk att vi tar upp dem genom huden.

Hampa:

Växer utan att bekämpningsmedel eller konstgödsel behövs. Den kan växa på näringsfattig jord och binder dessutom jorden med sina långa rötter. Det innebär att hampan motverkar jorderosion. Hampa är helt biologiskt nedbrytbar. Det känns och ser ut ungefär som linne och är starkare än bomull. Än så länge är utbudet av hampakläder ganska litet, men det är ett bra alternativ ur miljöhänseende.

 

Nylon eller polyamid:

Nylon är ett företagsnamn och är gjort av polyamid. Utvinns ur plast. För att få till fibrer som funkar för tyg krävs stora mängder kemikalier som riskerar att skada både människor och natur. Polyamid är ett starkt och elastiskt material som inte blir skrynkligt. Det torkar snabbt och drar inte till sig fukt. När polyamid tvättas läcker små plastpartiklar ut som riskerar att skada fiskarna i våra vatten.

 

Polyester:

Är den vanligaste syntetfibern och ett av de allra vanligaste materialen i våra kläder. Det är en stark fiber som är elastisk. Fibern är gjord av plast och utvinns ur olja. För att göra om plasten till fibrer som funkar för tyg krävs kemikalier som i stora mängder kan vara cancerframkallande och som också riskerar att läcka ut med allt det vatten som används i processen. När polyester tvättas släpps små, små platspartiklar ut med vattnet. Dessa riskerar att skada fiskar som äter upp dem.

 

FLEECE:

Är oftast gjord av polyester, alltså plast, och varje gång du tvättar en fleecetröja lossnar mer än 1 900 små, små plastpartiklar med gifter som följer med sköljvattnet ut i naturen. Det är sex till sju gånger mer plastpartiklar än annan polyester släpper ut. Partiklarna är för små för att fångas upp i reningsverken och går rakt ut i havet. Där äter djurplankton upp dem och på sikt riskerar det att försämra djurens livskraft och fortplantningsförmåga."

 

Källa: http://www.sverigeskonsumenter.se/stilmedveten/kategorier/fakta/materialskolan/

 

 

 

 

 

Sammanfattning:

När vi använder material som är hållbara för naturen så behöver vi inte hugga ner skog och importera fossilolja för att tillgodose våra svenska behov. Utav växten hampa kan vi producera dom produkter som förstör naturen mest som bomull, betong, och olja för bränsle.

Återvinner vi metall, glas, och känsliga produkter i våra elprodukter så behöver vi inte bryta mer känsliga naturresurser överhuvudtaget, då vi använder hampa som utvinns och används utan att skada Naturen.

Dom material som vi behöver för att överleva och trivas kan vi tillverka här i Sverige, vi kan själva som land göra allt material från plast, växtbaserad cellofanplast, med lika bra egenskaper som fossiloljebaserad plast.

Metall, trä, glas allt återvunnet. Övriga varor som vi verkligen behöver för att ha en bekväm vardag såsom kryddor kommer att importeras men att bytas mot andra varor som vi kan producera själva som land.

Istället för att använda dagens ekologiskt ohållbara material, ska vi använda material som Grafen, som bara är ett atomlager tjockt, mycket starkare ån stål, leder eletricitet oerhört bra, och kan användas till att bygga nya papperstunna böjliga datorer och telefoner. Man kan också alstra energi genom att bygga fönsterrutor utav Grafen som fungerar som solfångare då detta materialet är genomskinligt.

 

 

Uttdrag från Wiki:

"Nobelpriset i fysik 2010 tilldelades Andre Geim och Konstantin Novoselov "för banbrytande experiment rörande det tvådimensionella materialet grafen".

"Grafen är 200 gånger starkare än amos stål och är dessutom genomskinligt, böjligt och har en mycket god elektrisk ledningsförmåga, vilket ökar användningsmöjligheterna för materialet. Ämnet är även ogenomträngligt för både gaser och vätskor, fasta föremål kommer inte heller igenom det tunna lagret.

 

Elektronmobiliteten hos grafen har blivit uppmätt till 200 000 cm²/Vs, vilket är 100 gånger snabbare än elektronhastigheten för kisel, och 30 gånger den för galliumarsenid.

 

En liten mängd grafen som tillsätts polymerer kan förändra dessas egenskaper påtagligt. 0,5 promille grafen gör plasten upp till 30 °C värmetåligare, och så lite som 0,1 promille gör den drygt 30 procent styvare."

 

"Materialet är böjligt och exempel på förväntade grafenbaserade produkter är ultrasnabb och formmässigt flexibel elektronik såsom trycksensorer för tryckkänsliga skärmar, elektroniskt papper och böjbara smarttelefoner, lättare och mer energieffektiva flygplan.

 

Materialet leder elektricitet mycket bra, bättre än kisel och borde kunna användas i avancerade batterier. Det gör också grafen till en väldigt bra komponent för transistorer till framtida datorer. På sikt förväntas grafen ge upphov till helt nya typer av datorer och revolutionerande medicinska tillämpningar såsom konstgjorda näthinnor."

 

Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Grafen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga källor:

Jordbruket i siffror, Jordbruksverket.

Http://jordbruketisiffror.wordpress.com/2013/08/05/odlingen-av-hampa-i-sverige/

Faktadokumentären: The Union.

http://www.hampisfaren.se/hampa-for-miljon

http://www.sverigeskonsumenter.se/Stilmedveten/Kategorier/fakta/Bomull---hur-bra-ar-det-/

http://www.wwf.se/vrt-arbete/vtmarkerstvatten/vattenfotavtryck/1128210-bomull-1a-sida

https://sv.wikipedia.org/wiki/Nylon

Naturens Parti är ett svenskt politiskt parti. Vi arbetar för att stoppa företagen som förstör våran gemensamma planet!

 

Genom att stoppa all handel med varor som producerats på regnskogsmark, tex: Sojabönor och nötkött från Brasilien, Ceylon te från Sri Lanka och palmolja från Borneo, så hinner vi rädda våra sista regnskogar!!

 

Naturens Parti är det politiska partiet som verkligen kämpar för att rädda planeten på riktigt, genom att stoppa företagens överproduktion. Vi har dom lösningarna som krävs för att stoppa miljöförstörningen och slöseriet med våra sista naturresurser, samt alla giftiga utsläpp som företagen orsakar på våran ömtåliga planet, varje dag!!!

 

Kontakt:

www.info@naturensparti.se