Amazonas Regnskog

NATURENS PARTI

SANNING RÄTTVISA KÄRLEK

Den främsta anledningen till att växhusgaser i otroliga mängder släpps ut, och vårat dyrbara vatten förbrukas, samt att regnskogen skövlas är koköttsindustrin i Amazonas, vilket tydligt framkommer i denna dokumentären, Cowspiracy the sustainability secret.

We feed the world är en väldigt bra dokumentär som visar hur företagen slänger bort miljoner ton mat varje dag för att hålla matpriserna uppe, samt att företagen skövlar regnskogen för att odla soja för att företagen ska ge denna soja som mat till företagens nötkreatur.

Naturens parti. Save the Amazonian rainforest, youtube.

Naturens Partis politiska ståndpunkt:

 

 

# Ställ företagen som skövlar regnskogarna och förstör andra känsliga naturområden inför rätta och döm dem för miljöförstörningen i olika straffgrader beroende på omfattning av förstörelsen.

 

 

# Ställ också dom företagen inför rätta som gräver gruvor och förstör vår svenska natur, och i alla andra delar av världen där företagen gräver efter diamanter som barn och andra människor får gräva upp och arbeta likt slavar för dessa företagen.

 

 

# Importstopp på alla produkter som producerats på regnskogsmark. Vi behöver införa sanktioner mot dom företag som är ansvariga för skogsskövlingen, samt i viss del mot Brasiliens regering, som är medskyldig till skövlingen, tills man har gjort hela området för Amazonas regnskog till ett permanent Naturreservat.

Så att vi därigenom räddar mänsklighetens framtida överlevnad genom att minska växthuseffekten samt att vi bevarar den biologiska mångfald som håller på att utrotas utav företagen i Amazonas regnskogar, för all framtid.

 

 

# Minska konsumtionen av kokött markant, dvs: sluta äta kor, kalvar och tjurar, och istället äta mer kyckling, lamm, insekter, gris och mer vegetarisk mat, och använda mjölkprodukterna, gödslet, och skinnet från avlidna kor. Importtullar kan användas för att få ner koköttskonsumtionen och minskad svensk produktion, och att endast gamla, förbrukade och skadade kor äts.

Världens 7,3 Miljarder människor, dricker 20 Miljarder liter vatten per dag, och äter 9,5 Miljarder kg mat.

Vi har 70 Miljarder djur i vår köttindustri idag, 1,5 miljarder utav dessa är kor. Dessa 1,5 Miljarder kor dricker 170 Miljarder liter vatten per dag, och äter 61,2 Miljarder Kg mat, varje dag!

 

 

# Importstopp för kokött (kor, tjurar, kokalvar), och stoppa uppfödning utav kor/nötkreatur inom Sverige för slakt. Istället ska vi endast producera och använda mjölkprodukterna, huden och spillningen, (skadade och föråldrade kor/nötkreatur kan ätas). Istället ska mer kyckling, lamm, insekter och gris ätas, samt mer vegetarisk mat.

Metanet som korna avger i form av rapar och fisar är den största anledningen till att temperaturen ökar i världen och att 60% av arktis isar har smält bort!

Regnskogen skövlas för att ge plats åt GMO sojaodlingar som ger mat åt nötboskap, detta är den främsta anledningen till den enorma regnskogsskövlingen i Sydamerika idag.

Koköttsproduktionen är den främsta anledningen till världens vattenförbrukningen och växthusgaserna i världen idag, samt att vattenkonsumtionen för nötkreaturen i världen är många gånger mer än för alla andra djur i köttindustrin!

 

 

# Avveckla all användning av fossiloljegödsel och besprutning med kemiska insektsgifter i Sverige! Istället för att använda företagens fossiloljebaserade konstgödsel, så ska vi använda djurens och människans urin och avföring i behandlad form till att gödsla våra Svenska åkrar med. Då behövs inga kemikalie resistenta GMO frön, som lätt tar över och konkurrerar ut naturliga tex, vetesorter ute i Naturen. GMO i matprodukter leder till Cancer hos människor och möss enligt flera studier, (mer under rubriken: Företag förgiftar naturen).

 

 

# Stoppa skyddsjakten på varg och andra rovdjur i Sverige, dessa djuren har funnits i Sverige långt innan människan satte sin fot i Sverige och har mer rätt än människor och människans boskap att vistas i Sverige.

Bild på företagens skogsskövling i Amazonas regnkog i Brasilien.

 

Från Latinamerika grupperna:

 

 

"Mer kött och soja - mindre regnskog:

Ju mer soja och nötkött desto mindre regnskog. Så ser den ödesdigra logiken ut i Amazonas där sojafälten expanderar och tränger boskapsskötseln allt djupare in i regnskogen. Sojaboomen tog fart 2002 och sedan dess har en yta stor som England odlats upp.

 

 

Detta är sammanfattningen av en rapport från Swedwatch:

Varje år försvinner ytterligare 21 000 kvadratkilometer av savannen, en yta större än Halland, Blekinge och Skåne. Skörden, sojabönorna, mals till mjöl och exporteras. I Sverige används sojamjölet främst i foder åt kor, kycklingar och grisar. Även efterfrågan på nötkött ökar och sedan mitten av 1990-talet har exporten ökat sjufaldigt. I Brasiliens regnskog är sojaodling och boskapsuppfödning de två viktigaste orsakerna till avskogningen.

 

Sveriges och andra länders soja- och köttimport i Brasilien har ett pris som denna rapport vill belysa. Många gånger sker produktionen i strid mot såväl Brasiliens egen lagstiftning som internationella konventioner på miljö- och människorättsområdet. Vissa grupper har svårt att försörja sig på grund av brist på mark för mindre familjejordbruk och förorenade vattendrag. Denna rapport visar att våra konsumtionsvanor gör skadliga avtryck på en av världens artrikaste savanner, cerradon, och i Amazonas regnskog.

 

 

Högt tryck på känsliga naturområden:

Sedan 1990 har ett område stort som Storbritannien huggits ned i Brasiliens regnskog. 2008 satte regeringen upp mål för hur avskogningen skulle reduceras, bland annat genom att drygt hälften av regnskogen som finns kvar i regionen Amazônia Legal ska skyddas. Sedan 2005 minskar avskogningstakten, men korruption och bristande myndighetsresurser är faktorer som försvårar arbetet med att skydda de känsliga naturområdena.

 

Tio procent av sojan som såldes efter skörden 2008/09 hade odlats på nyskövlad mark i Amazonas. Tre fjärdedelar av den avskogade arealen används idag till boskapsuppfödning. Efter det att de stora slätterna i centrala Brasilien började odlas upp på 1960-talet har mer än hälften av den brasilianska cerradon omvandlats till betesmark för boskap och till jordbruksodlingar.

 

Mato Grosso är en av de delstater där expansionen av boskapsuppfödning och sojaodlingar har gått snabbast, med stor ödeläggelse av savann och regnskog som följd. Mellan 1996 och 2006 fördubblades arealen sojaodlingar i delstaten Mato Grosso. För varje ny hektar savann som odlas med soja uppskattas drygt en ny hektar boskapsmark röjas, oftast i regnskogen eller i övergången mellan savann och regnskog.

 

Utöver ödeläggelsen av viktiga ekosystem skapar soja- och nötköttsproduktionen även andra problem:

 

- Stora utsläpp av växthusgaser. Visserligen får boskapen beta fritt, vilket inte alltid är fallet i Europa, men utsläppen från produktionen av brasilianskt nötkött är runt 30 till 40 procent högre än nuvarande europeisk produktion, främst på grund av att metanutsläppen under kreaturens fodersmältning blir höga per kilo producerat kött eftersom djuren har en hög slaktålder.

 

- Ursprungsfolkens rättigheter kränks. När sojaboomen tog fart i början på 2000-talet trängdes ursprungsfolk undan från sina traditionella territorier, med följden att deras kultur hotas och rättigheter kränks.

 

- Allvarliga effekter av bekämpningsmedel. Bekämpningsmedel som förbjuds inom EU används fortfarande i Brasiliens sojaodlingar. Några exempel är metylparation, endosulfan, metamidofos, karbofuran och parakvat. Brasilien är idag världens största konsument av växtgifter. Samtidigt uppgav var femte arbetare 2006 att de inte fått tillräcklig information om medlens risker och om hur man bäst skyddar sig. Brasilianska forskare och fackföreningar rapporterar att förgiftningsskadorna och antalet cancerfall ökar.

 

- Oacceptabla arbetsförhållanden. En modern form av slaveri förekommer inom det brasilianska jordbruket och även inom soja- och nötköttsproduktionen. Ett scenario som kritiserats är då undermåliga arbetsförhållanden kombineras med att anställdas rörelsefrihet begränsas genom att de sätts i skuld (så kallad debt peonage). Det kan handla om att arbetsgivaren medvetet tar ut orimliga avgifter för boende, mat och arbetskläder vilket gör att arbetarna får stora skulder och inte kan lämna plantagen eller farmen innan skulderna betalats av.

 

Svenska kopplingar till skövling och arbetsmiljöproblem:

Brasilien är idag världen största köttexportör och näst största sojaproducent. Den globala efterfrågan har skapat ett högt tryck på tidigare orörda naturområden. Varje år importerar Sverige 385 000 ton sojaprodukter och 10 000 ton nötkött från Brasilien. Den övervägande delen av den soja och det kött som importeras till Sverige från Brasilien kommer från just Mato Grosso.

 

Lantmännen och Svenska Foder är störst i Sverige när det gäller sojaimport. Båda dessa företag importerar en stor del av sojaprodukterna via det norska företaget Denofa. I Sverige används sojan huvudsakligen i foder till kor, kycklingar och grisar. När det gäller importen av brasilianskt nötkött är North Trade och Annerstedt Flodin AB störst på den svenska marknaden. De marknadsför kött under varumärkena Naturkött respektive Flodins.

 

Swedwatchs undersökning av företagen visar på svenska kopplingar till kött och sojaleverantörer som historiskt sett har bidragit till regnskogsskövling. Den norska sojaimportören Denofa började 2004 att handla med Grupo André Maggi (Amaggi) som stått för en betydande del av sojaexpansionen i Brasilien. Amaggis eget material visade att företaget, genom att omvandla för mycket skog till jordbruksmark, hade brutit mot brasiliansk skogslagstiftning två år tidigare. Sedan dess verkar Amaggi ha tvingats till reträtt. Denofa uppger idag att de inte vet när plantagerna som deras soja kommer från anlades, men försäkrar att de alla ligger utanför regnskogsområdet Amazonas. Denofa saknar också uppgifter om sina leverantörers eventuella bieffekter på regnskogen och cerradon sedan 2004.

 

De svenska köttimportörerna North Trade och Annerstedt Flodin har också kopplingar till företag som bidragit till olaglig regnskogsavverkning. En av deras leverantörer har av Greenpeace utpekats som en av de främsta aktörerna bakom avskogningen. Slakterierna ifråga uppges ha köpt in boskap från gårdar som bidragit till skövlingen 2008. North Trade tar idag starkt avstånd från boskapsuppfödning i Amazonas regnskog och har inte handlat kött från de utpekade gårdarna under och efter 2008. Annerstedt Flodin anser sig vara för små för att kunna lägga sig i och hänvisar till brasilianska myndigheter.

 

Swedwatchs rapport visar också på arbetsmiljöproblem på samma slakteri som levererar kött till North Trade i Barra do Garças. North Trade uppger att deras egen kontroll visat att slakteriet lever upp till lagkraven. Kontraktet med slakteriet kommer dock inte att förlängas. North Trade har bestämt sig för att inte alls köpa kött från Amazônia Legal för att det blir svårt att kommunicera till konsumenter hur detta kan vara "regnskogssäkert och uthålligt".

 

Stora skillnader mellan företagens etik- och miljöarbete:

Stora skillnader framträder i denna rapport när det gäller vilka krav företagen ställer på sina leverantörer i Brasilien och hur dessa krav sedan följs upp. Alla företag som nämnts i denna rapport, utom Svenska Foder, ställer någon form av miljömässiga krav på sina leverantörer. Denofa, Lantmännen, North Trade och Annerstedt Flodin ställer även sociala krav. Svenska Foder ställer inga sociala krav när de gör sina inköp. Annerstedt Flodins krav är inte offentliga.

 

Denofas krav följs upp av företagets egen personal samt av certifieringen ProTerras eller andra revisorer. Lantmännen kommer att börja kontrollera sina högriskleverantörer inom kort, medan Svenska Foder helt förlitar sig på sina affärspartners uppgifter. North Trade besöker slakterierna de köper av en gång i månaden, medan Annerstedt Flodin inte gör några kontroller. En majoritet av företagen i denna rapport anlitar inte tredjepartsinspektörer, gör inte oannonserade kontroller eller intervjuer med anställda utanför arbetsplatsen.

 

Sojaimportörerna köper endast in icke genmodifierad, det vill säga GMO-fri, soja till Sverige, men i takt med att odlarna strävar efter att effektivisera sin produktion på den mark som återstår och har godkänts har GMO-fri soja blivit allt svårare att få tag i. Genmodifi erad soja som är resistent mot vissa växtgifter blir allt vanligare i Brasilien, vilket bland annat har lett till en kraftig ökning av bekämpningsmedel ute i fält.

 

 

Certifieringar och flerpartsinitiativ viktiga verktyg för att öka hållbarheten:

Soja- och nötköttsproduktionens negativa effekter på regnskogen och cerradon, liksom kränkningar av anställdas och ursprungsfolks rättigheter, har lett till olika initiativ som syftar till att göra soja- och nötköttsproduktionen mer hållbar. På sojasidan är certifi eringen ProTerra dominerande medan fl erpartsinitiativet Round Table on Responsible Soy (RTRS) är under uppbyggnad. RTRS kritiseras hårt av vissa miljöorganisationer för att tillåta genmodifi erad soja och inte stoppa monokulturer, medan andra anser att det är viktigt att situationen även på dessa odlingar förbättras. I dagsläget är Denofa och Lantmännen medlemmar i RTRS. Denofa kräver dessutom att all soja de köper in ska komma från odlingar som åtminstone lever upp till ProTerras baskriterier.

 

Swedwatch och dess medlemsorganisationer tror att sådana initiativ kan fylla en viktig funktion, som komplement till statliga insatser. Det är dock av stor vikt att berörda parter (representanter för lokalsamhällen och anställda) involveras i processen; att de får defi niera problemen och föreslå lösningar samt att de ges rätt till information som miljökonsekvensbedömningar och inspektionsresultat.

 

 

Swedwatch, Latinamerikagrupperna och Miljöförbundet Jordens Vänner rekommenderar företagen att:

 

- Anta uppförandekoder om detta saknas, eller revidera dem enligt nedan om så behövs. Uppförandekoderna ska vara offentliga och bör inkluderas i kontrakten så att de får bindande status.

 

- Basera uppförandekoderna på de relevanta internationella konventioner som nämns i denna rapport, och nationell lagstiftning.

 

- Skriva in försiktighetsprincipen i uppförandekoden. Tydligt är att den brasilianska lagstiftningen är högst otillräcklig vad gäller bekämpningsmedel.

 

- Kontrollera leverantörer och kontrollorgan genom oannonserade besök av oberoende part och informationsinhämtning från lokalbefolkning, organisationer och fack. Anställda bör intervjuas utanför arbetsplatsen så att de vågar förmedla eventuell kritik utan att riskera uppsägning.

 

- Offentliggöra resultatet av kontroller och revisioner så att berörda parter och andra intressenter kan utvärdera företagens arbete. Någon typ av klagomålsmekanismer bör sättas upp för att kanalisera eventuell kritik.

 

- Verka för att öka hållbarheten inom sojaproduktionen i Brasilien, exempelvis inom ramen för certifieringen ProTerra. Medlemskap i likvärdiga initiativ på köttsidan bör också främjas.

 

- Enbart göra inköpen från certifierade odlingar i framtiden och säkerställa sojans och köttets ursprungsområde.

 

- Göra och offentliggöra regelbundna GMO- och kemikalietester av importerad soja."

 

Källa: http://latinamerikagrupperna.se/sv/mer-kott-och-soja-mindre-regnskog

Övrig källa: http://thebrazilbusiness.com/article/the-brazilian-cattle-industry

 

 

 

 

 

Naturens Parti är ett svenskt politiskt parti. Vi arbetar för att stoppa företagen som förstör våran gemensamma planet!

 

Genom att stoppa all handel med varor som producerats på regnskogsmark, tex: Sojabönor och nötkött från Brasilien, Ceylon te från Sri Lanka och palmolja från Borneo, så hinner vi rädda våra sista regnskogar!!

 

Naturens Parti är det politiska partiet som verkligen kämpar för att rädda planeten på riktigt, genom att stoppa företagens överproduktion. Vi har dom lösningarna som krävs för att stoppa miljöförstörningen och slöseriet med våra sista naturresurser, samt alla giftiga utsläpp som företagen orsakar på våran ömtåliga planet, varje dag!!!

 

Kontakt:

www.info@naturensparti.se